SLÄGTFEJDEN
EN ARFTAGERSKAS SJELF-BIOGRAFI.
(Forts. från föreg. Jf.)
Herr de Coutance betäckte sitt ansigte med
händerna och nedsjönk i en stol; under det
han endast genom ett klagande läte gaf uttryck
ål sina känslor. Lady Anne och jag skyndade
in i rummet till stor lättnad för fröken de 8:t
Foix; som befann sig i den största oro och
icke visste; huru hon skulle tolka denna besyn-
nerliga scen:
Under en stund tycktes herr de Coutance
vara okunnig om vår närvaro; men sedan våra
röster slutligen gjort honom uppmärksam på
oss; sökte han; så godt han kunde; beherrska
sin rörelse och svara på våra frågor: Det sam-
tal; som jag nu ämnar återgifva; fördes på
franska språket; och jag skall öfversätta det;
så godt jag kan, ehuru mycket af det pikanta;
som i detsamma förekom; derigenom måste gå
förloradt.
Felicites milda leende och hennes medlid-
samma ton; när hon yttrade nedanstående ord;
låter icke beskrifva sig:
— Det är värmen; som gjort att blodet sti-
git den stackars herren till hufvudet; så att
han fått feber.
— Nej visst icke; svarade herr de Coutance;
det är hjertat; icke hufvudet som har blifvit
angripet. Förlåt mig; kära vänner, men jag
har utstått en förfärlig kamp; denna unga dams
ansigte — och härvid blickade han på fröken
de 8:;t Foix — har i mitt minne återkallat den