SLÄGTFEJDEN EN ARFTAGERSKAS SJELF-BIOGRAFI. (Forts. från föreg. Jf.) Herr de Coutance betäckte sitt ansigte med händerna och nedsjönk i en stol; under det han endast genom ett klagande läte gaf uttryck ål sina känslor. Lady Anne och jag skyndade in i rummet till stor lättnad för fröken de 8:t Foix; som befann sig i den största oro och icke visste; huru hon skulle tolka denna besynnerliga scen: Under en stund tycktes herr de Coutance vara okunnig om vår närvaro; men sedan våra röster slutligen gjort honom uppmärksam på oss; sökte han; så godt han kunde; beherrska sin rörelse och svara på våra frågor: Det samtal; som jag nu ämnar återgifva; fördes på franska språket; och jag skall öfversätta det; så godt jag kan, ehuru mycket af det pikanta; som i detsamma förekom; derigenom måste gå förloradt. Felicites milda leende och hennes medlidsamma ton; när hon yttrade nedanstående ord; låter icke beskrifva sig: — Det är värmen; som gjort att blodet stigit den stackars herren till hufvudet; så att han fått feber. — Nej visst icke; svarade herr de Coutance; det är hjertat; icke hufvudet som har blifvit angripet. Förlåt mig; kära vänner, men jag har utstått en förfärlig kamp; denna unga dams ansigte — och härvid blickade han på fröken de 8:;t Foix — har i mitt minne återkallat den