SLÄGTFEJDEN EN ARFTAGERSKAS SJELF-BIOGRAFI. (Forts, från föreg. Af.) — Åh! utropade jag. Herr de Coutance undervisade mig af vänskap och fick ingen betalniog. — Hvad säger ni? Jag föreställde mig :.: jag tänkte, inföll lady Marchmont i en ton af felslaget hopp, att det var efter en vanlig öfverenskommelse; som ::: — Nej; nej; ieke alls! Herr de Coutance är en fransk ädling, som i likbet med er sjelf egnat sig med lif och ajäl åt musikens studium; och ehura han icke är så rik; som engelsmän i hans ställning vanligen äro, har..: — Jog förstår, jag förstår. Han tillhör den emigrerade franska adeln :. ; Godt; jag behöfver väl icke säga att ban, om hen vill använda en del af sia dyrbara tid på mig, skall undfå frikostig belöriog. Skulle ni, fröken Neville; ha någontiog emot att framställa mitt förslag till honom? — Jag tror att han ämnar återvända till Frankrike — han skulle ha gjort det redan för någon tid sedan; såvida icke vissa omständigheter mellsnkommit och vållat uppskof och jag är rädd för att, om han låter öfvertala sig att stanna, blir det på vilkor som ni icke kan avnat än fiona alltför dryga. — Det är knappt möjligt. Ham har väl ett samvete; förmodar jag? — Ja; och ett ömtåligt sedan: Men; lady Marchmont, förlåt mig, månne ni icke förhastar