Minneslista för jordbrukare i
december 1867.
(Ur Skaraborgs läns Hush.-Sällsk. Tidn.)
Vägarnas grusning fulländas, om den icke redan
är afslutad. Vi anse oss böra fästa särskild upp-
märksamhet på det olämpliga i att låta den dy
gom finnes på vägarne ligga qvar. Denna dy lem-
nar ett godt ämne till så väl förbättring af gräs-
vallar genom direkt påköring som af åkerjorden, i
hvilket fall den med största fördel användes i göd-
selhögen, der den jemnt utbredes öfver den färska
spillningen. Qvarlemnad på vägarne bidrager den
i väsendtlig mån till försvårandet af dessas för-
bättring, enär dyn vanligen genomtränger det på-
körda gruset och stadnar på ytan, så att denna
åter blir lika djup och obehaglig som före grus-
ningen, hvilket förhållande fortfar ända tilldess så
mycket grus och småsten blifvit kördt på vägen
att dyn får rum mellan dessa eller ock en grus-
bädd bildas, som står emot körningen och qvar-
håller dyn i botten. Vida lättare förslår en grus-
ning, om dyn borttages och gruset lägges på den
fasta botten som så småningom bildats af förut
skedda grusningar. Genom dyns borttagande och
användande vinnes sålunda ett dubbelt mål; man
erhåller ett värdefullt gödningsmedel och goda vägar.
. Sedan de allmänna landsvägarne blifvit iordning-
satta, tillstyrka vi att uppmärksamheten riktas på
de enskilda vägarne. Dåliga gårdsvägar försvåra
arbetena på gården, förderfva hästar och vagnar
samt pra stor otrefnad till befolkningen. Vä-
garnes beskaffenhet kan anses ganska betecknande
för ett folks bildning, välstånd och omtanka. Det
är en missförstådd sparsamhet att icke iordning-
sätta de inre eller gårdsvägarne. Det är bättre,
att en gång om året kosta arbete på dessa, och
sedermera kunna taga fulla lass, än att låta vä-
garne vara dåliga och under hela året köra små
lass. Till vägarne kan i allmänhet användas den
sten, som bör brytas ur åkern, nu framköras, under
vintern sönderslås och före vårarbetenas början
användes till byggande af ny eller iordningställande
af gammal väg.
I ladugårdarne herrskar jemförelsevis lugn, enär
kalfoingen i allmänhet icke börjat. Man må dock
icke glömma att grunden lägges för kommande
sommars mjölkproduktion och landtmannen bar nu
tillfälle att sysselsätta sig med ladugården. Ännu
finnas visserligen många jordbrukare, som icke
uppskatta ladugårdens vigt och betydelse för jord-
bruket. Åfven dessa måste dock erkänna gödselns
vigt och försummande af gödselhögen är således
felaktigt äfven för dem. Då gödseln är starkt
halmblandad, är beredaxdet af en snygg och ända-
målsenlig gödselhög mycket lätt. Man behöfver
blott: börja. med ytterkanterna och lägga inåt ett
jemnt lager. Till stöd för ytterkanten tages halm-
rik gödsel, som omvrides med gödsolgrenen tilldess
den bildar likasom ett tjockt rep, som får sno ihop
sig och den jemna delen lägges utåt. Sedermera
fyller man inåt och betäcker ständigt den nyut-
körda spillningen med dy-, kompost- eller vägjord:
Så snart regnväder inträffar begjutes massan med
det sig i gödselbrunnen eller gödselgropen sam-