Minneslista för jordbrukare i december 1867. (Ur Skaraborgs läns Hush.-Sällsk. Tidn.) Vägarnas grusning fulländas, om den icke redan är afslutad. Vi anse oss böra fästa särskild uppmärksamhet på det olämpliga i att låta den dy gom finnes på vägarne ligga qvar. Denna dy lemnar ett godt ämne till så väl förbättring af gräsvallar genom direkt påköring som af åkerjorden, i hvilket fall den med största fördel användes i gödselhögen, der den jemnt utbredes öfver den färska spillningen. Qvarlemnad på vägarne bidrager den i väsendtlig mån till försvårandet af dessas förbättring, enär dyn vanligen genomtränger det påkörda gruset och stadnar på ytan, så att denna åter blir lika djup och obehaglig som före grusningen, hvilket förhållande fortfar ända tilldess så mycket grus och småsten blifvit kördt på vägen att dyn får rum mellan dessa eller ock en grusbädd bildas, som står emot körningen och qvarhåller dyn i botten. Vida lättare förslår en grusning, om dyn borttages och gruset lägges på den fasta botten som så småningom bildats af förut skedda grusningar. Genom dyns borttagande och användande vinnes sålunda ett dubbelt mål; man erhåller ett värdefullt gödningsmedel och goda vägar. . Sedan de allmänna landsvägarne blifvit iordningsatta, tillstyrka vi att uppmärksamheten riktas på de enskilda vägarne. Dåliga gårdsvägar försvåra arbetena på gården, förderfva hästar och vagnar samt pra stor otrefnad till befolkningen. Vägarnes beskaffenhet kan anses ganska betecknande för ett folks bildning, välstånd och omtanka. Det är en missförstådd sparsamhet att icke iordningsätta de inre eller gårdsvägarne. Det är bättre, att en gång om året kosta arbete på dessa, och sedermera kunna taga fulla lass, än att låta vägarne vara dåliga och under hela året köra små lass. Till vägarne kan i allmänhet användas den sten, som bör brytas ur åkern, nu framköras, under vintern sönderslås och före vårarbetenas början användes till byggande af ny eller iordningställande af gammal väg. I ladugårdarne herrskar jemförelsevis lugn, enär kalfoingen i allmänhet icke börjat. Man må dock icke glömma att grunden lägges för kommande sommars mjölkproduktion och landtmannen bar nu tillfälle att sysselsätta sig med ladugården. Ännu finnas visserligen många jordbrukare, som icke uppskatta ladugårdens vigt och betydelse för jordbruket. Åfven dessa måste dock erkänna gödselns vigt och försummande af gödselhögen är således felaktigt äfven för dem. Då gödseln är starkt halmblandad, är beredaxdet af en snygg och ändamålsenlig gödselhög mycket lätt. Man behöfver blott: börja. med ytterkanterna och lägga inåt ett jemnt lager. Till stöd för ytterkanten tages halmrik gödsel, som omvrides med gödsolgrenen tilldess den bildar likasom ett tjockt rep, som får sno ihop sig och den jemna delen lägges utåt. Sedermera fyller man inåt och betäcker ständigt den nyutkörda spillningen med dy-, komposteller vägjord: Så snart regnväder inträffar begjutes massan med det sig i gödselbrunnen eller gödselgropen sam