(Insändt.) Beaucoup de bruit pour une omelette. Ena man i landsorten skref; häromdagen; till en bekant i Stockholm och slutade det lilla brefvet med dess kortfattade åeigt om den nuvarande politiska ställningen i Europa. Emottagaren af detta bref måtte hafva tyckt att det var något pikant i den der åsigten; emedan han; med, , ett, par tillägg i afseende på Sverge, beredde dessa få ord en plats i Dagens Nyheter. Men deraf blef ett fasa väsen, som vestgöten väger, derigenom att en morsk Achilles. insände till den Göteborgska Handelstidningen en mäkta sträng strafpredikan; derför att redaktionen af D:s N. tillåtit sig att trycka något så platt och osmakligt, hvarpå D:s N. åter oförskräckt tillät sig att svara, om fiffigt eller pikant, beror naturligtvis på olika läsares tycke och smak, ty ingen lärer väl kunna:skrifva alla i lag: Emellertid är det rätt eget att man gjort så mycket affär utaf de: der orden om Sverge, då detta påtagligen ej kan härleda sig ifrån den uppgifna fruktan eller ömheten för nedsättning vaf sig sjelf och sitt lands, ty hvem vet ej, att första steget till förbättring är erkännandet af sina fel och att den som vill försöka förgylla det orätta; just är den som skadar både sig sjelf och sitt land. Bättre är det då för både den enskilde och landet; att öppet erkänna och anse sig ega fel, som möjigen icke finnas, än att tro sig ofelbar och att lefva i ejelfförgudning, en väg som alltid, förr eller sednare, leder till branten af olycka: