ak CP EN
Köln. Ztg. tasddelar följande intresranta bref
från Montana, skrifves den 8 dennes af ett ögon-
vittne:
Den 25 oktober på eftermiddagen klockan 4 stör-
tade en skara uppskrämda qvinnor in i Monte-Ro-
tondo under rop af Garibaldisterna kommal De
frivillige hade velat öfverrumpla staden, men de
från fälten inströmmande qvinnorna underrättade
garnisonen om faran, hvaretter stadens portar till-
stängdes och trupperna skyndade upp på murarna.
Striden började genast. Garibaldisterna genom-
bröto murarna på alla håll, dundrade på den ro-
merska porten och ropade: Öppnal! Vi äro italie-
nare! Eländige borgare, öppnal, Ropen, slagen
och skjutningen fortforo till kl. 11 på aftonen; då
lyckades det de belägrade attsticka porten i brand.
Befolkningen var i högsta grad förskräckt, ty den
fruktade för att garibaldisterna skulle intränga och
hölls å andra sidan i skräck af de påfliga gens-
darmerna och karabiniererna, hvilks visade sig
högst. obarmhertiga mot densamma. Från midnatt
till kl. 2 på morgonen var det temligen lugnt; por-
ten brann långsamt. Då den var fullkomligt lagd
i aska, störtade garibaldisterna såsom en ström in
i staden. Garnisonen drog sig nu tillbaka till slot-
tet Piombino, der den försvarade sig till följande
morgon. I dagbräckningen hotade Garibaldi att
sticka slottet i brand, om de påfliga icke straxt
kapitulerade; han hade nemligen icke ännu något
artilleri. Garnisonen hissade den hvita fanan och
gaf sig på nåd och onåd. Garibaldi sände fångarne
till Correse och öfverlemnade dem till de italien-
ska trupperna. Innan de aftågade, utdelade han
guldmynt, till och med bland fångarne, i det han
sade: I sen att vi icke hafva papper, men guld.
Vid anfallet på Monte-Rotondo hade garibaldisterna
200 döde och sårade. De eröfrade 2 kanoner,
hvilka icke voro förnaglade. I trots af det i Rom
proklamerade belägringstillståndet, mottog Gari-
baldi oupphörligt underrättelser derifrån. De ku-
rirer, hvilka öfverförde dessa, summo ofta öfver
Tibern och Arno. Under sitt uppehåll i Monte-
Rotondo visade han sig mycket mild och meddel-
sam mot alla invånarne, hvilket man just icke kan
säga om hans folk. Tvenne gånger plundrades
flere hus och misshandlades unga flickor. Gene-
ralen beklagade att han, alla ansträngningar till
trots, icke kunde hålla sina obändige frivillige i
tygeln. Sju af sitt folk lät han skjuta och han ned-
satte en krigsrätt under öfverste Piancini. Endast
mot presterna visade han sig hård i det han gaf
dem skulden för att staden hade gjort motstånd.
Kyrkan Santa Maria Maddalena, der garibaldi-
sterna voro inqvarterade, led mycken skada; dess
dyrbara inventarium bortröfvades, men frescomål-
ningarne och bilderna af sten och trä lemnades
orörda. Generalen yttrade sitt misshag med dessa
excesser, men förklarade sig ur stånd att förhin-
dra dem. Bland hans omgifning befunno sig flera
medlemmar af den högre, romerska aristokratien;
bland andra grefvinnan Martini och fru Felix Ma-
rio, vidare den bekante pater Gavazzi och mun-
karne Pantaleo, Bonaventuza och Ambrogio, hvilken
sistnämnde på torget i Monte-Rotondo höll tvenne
revolutionära tal mot påfvedömet. Den 29 okto-
ber ryckte Garibaldi genom porten Salana ut till
Villa Spada; men här fick han veta att alla, af
hvilka han hade väntat att de skulle framkalla en
ny revolution i Rom och för friskarorna öppna sta- ;
dens portar, blifvit fängslade af den romerska po-
lisen. Garibaldi återväade nu till Monte-Rotondo
för att uppbåda förstärkningar. Han hoppades att
han några dagar derefter skulle vara i stånd att
angripa Rom i spetsen för 30,000 frivillige. På den
franska interventionen trodde han icke; man har
hört honom på det bestämdaste försäkra, att frans-
männen icke skulle komma. Då han i Monte-Ro-
tondo mottog det nummer af Monitören, som be-
rättade att franska flaggan svajade i hamnen vid
Civita-Vecchia — till och med då trodde han ännu,
att han endast skulle få med de påfliga trupperna
att göra. Han tillkännagaf icke något hat mot
fransmännen, men yttrade att han endast ville
kämpa mot påfvens legoknektar och att han ju
vore en narr, om han ville föra krig mot en stor-
makt, såsom Frankrike. Sednare beklagade han
ar TT Regal AT TR Ra fatt? MPR En ae NR OS NINE Pr Är Bla belle NÄT gy AREAN SR TR RR RR RR AT
