— Men ni skulle helt säkert afstå ifrån detta
beslut; om ni blefve öfvertygad om att ni här-
igenom för alltid förstör ej endast er egen;
utan äfven min lycka; att allt hvad jag sagt
kommit ur djupet af mitt hjerta och icke; så-
som ni tror; endast varit passionens språk; och
att jag heldre vill dö än gifta mig med er! Ni
kan ej vara så förblindad, så grym som ni ger
er sken af att vara! Ack; herr Mere ditb; hör
mig, sade jag, vändande mig till honum; i he-
derns och rättvisans namn, vid allt hvad ni på jor-
den har eller haft kärt, hör mig och afstå ifrån
denna förföljelse. Jag älskar er icke; jag hvar-
ken kan eller skall någonsin göra det. Att
tvinga mig, äfven om ni kunde det; att blifva
er hustru skulle endast tjena till att kasta er
uti elände; ty hvad annat än olycka kan blifva
följden of att förena er med en person; som
hvarken älskar eler högaktar er, hvars känslor
ni så kränkt och trampat under edrå fötter;
och som skall azse döden såsom den enda och
välkomna utvägen att undkomma ert sällskap
och er magt? Ack, låt varna er; var barmher-
tig: gif mig fri, och jag förbinder mig högtid-
ligen att aldrig genom ord eller handling för-
råda er. Gif mig fri och vinn min eviga tack-
samhet; Det finnes hundrade qvinnor, som äro
långt mera passande att göra er lycklig än
jag; — qvinnor, hvilkas kärlek ni kan vinns,
och hvilka; i stället för att afeky de band som
förena dem med er; med glädje skola bära dem:
Öfvergilf mig och vänd er till dem; tag tillbaka
en kärlek; hvilken jag ej kan besvara, och skänk
den åt, någon; för hvilken den skall blifva en
välsignelse och ej en förbannelse. Hör mig;
ack; hör mig!