Hans sednaste telegram hade följande lydelse:
Ministerpresidenten, grefve Menabrea.
i Florens;
I Italiens namn, undvik en skandal!
T:co mig på min heder, att Garibaldi skall
icke afresn, om man icke brukar våld.
Nessa tre telegrammer blefvo obesvarade.
Överstelöjtnant Camozzi, ledsen att vänta på
ett svar; som grefve Menabrea tydligen icke
ämnade aflåta, gaf sitt manskap order att be-
mäktiga sig Garibaldi. Sedan denne förklarat
att han icke godvilligt gaf vika, greps han af
fyra karabinierer och affördes af dem till en
vagn.
Samma afton ankom han ensam till Vårignano:
I Mentana upplöste Garibaldi straxt efter sla-
get sina friskaror med följande proklamation till
det italienska folket:
Italienare! Den kejserliga och kungliga inter-
ventionen på romerskt område bar beröfvat vår
mission dess ogentliga mål, Roms befriande. Der-
för beslöto vi att dragå oss tillbaka ifrån krigs-
skådeplatsen, stödjande oss på Appenninerna. Men
den påfliga hären, som icke längre behöfde tänka
på Roms försvar, sökte med alla krafter spärra vår
väg. Vi blefvo tvungna att slåss, och i betraktande
af vår ställning skall ingen fiona det underligt, att
vi italienare icke hafva någon ny triumf att för-
kunna... De påflige hafva med mycket stora för-
luster dragit sig tillbaka från slagfältet, och äfven
vi hafva en ansenlig förlust att beklaga. Nu vilja
vi förhålla oss såsom åskådare af den lösning, som
vår här och den franska komma att gifva åt det
romerska problemet. Skulle icke denua lisning
blifva i enlighet med nationens önskan, så skall
väl landet hos Big sjelft finna ny kraft till attjtaga
initiativet och sjelft afgöra sin högsta lifsfråga.
G. Garibaldi.
Telegrafnyheter.
(Genom svenska telegrambyrån.)
Paris, tisdag. Tidningen Patrie uppgif-
ver att Lavalettes afskeädsansökan blifvit bi-
fallen och att Rouher sökt befrielse från fi-
nHansportföljen.
Tidningen Temps berättar att den utfär-
dade inbjudningen till en konferens icke åt-
följes af något program.
FLORENS, tisdeg. Den officiella tidnin-
gen meddelar en af Menabrea utfärdad ny
rTundskrifvelse af den 7 demnes, hvari han
förklarar fransmännens intervention mnu-
mera för örvernödig och båbekar svårighe-
terna att förena påfvens verldsliga ech and-
liga makt. Italien skall bära aktning för
påfvens residens, men detär omöjligt att för-
svara hvarje slags öfverenskommelse, sem
icke afser att afskaffa hans verldsliga rege-
mente.
Hzndelstelegrammer från utlandet.
NEWYORK, måndag. Agio å guld 387s Kurs
på London. 109:. Statsobligationer 108!.. Bomull
19 Cents.
PARIS, måndag. Mjöl pr november 90,75; pr de-
embaer 90,30 -
PETERSBURG. tisdag. Båg pr juni 9!ar. Hafra
pr juni 4!(, r. .
ewa har. börjat beläggas med is och sjöfarten är
slutad.
LONDON, tisdag. Consols 92!s Silfver 60s.
octermarknaden fast; vestindisk vara har bötalts
högre.
LIVERPOOL, tisdag. Bomull: 10,000 balar om-
satta. Stämningen lugn. Midling upland 84 d.
ANTWERPEN, tisdag. Petroleum 48. a
PARIS, tisdag. 3-proc.-räntan 68,.. Italienska
räntan 45,5.
C
Sednare telegrammer.
HAMBURG, onsdag. Spanmålsmarknaden fast.
Råg är icke mycket beogärlig. 115—116 skålpunds
Petersburgerråg pr maj betalades med 99 thir.
KÖPENHAMN, onsdag. Spanmålsmarknaden
fast. 81—82 skålpuads ritorkad hafra 29 ?s rdr:
117—1:8 skålpuads råg på platsen 105;5 rdr. Hafra
å platsen flau; 81-82 skälpunds 29 rd. Torkadt
Jos skålpunds Korn på platsen 7!- rdr.
LONDON onsdag. Engelskt hveto fast, utländsk
vara vikande; i slutet af mäarknåden båda mera
etterfrågade. Vädret mulet.
LIVERPOOL, onsdag. 8000 balar bomull om-
sattes ; stämningen matt. Middl. Amerik. 8s.