för att, om jag också icke kunde befalla öfver
min inre styrka; åtminstone ieke låta mitt yttre
förråda den inre svagheten, som; långt ifrån
att uppväcka medlidande och förmå en fiende att
gifva efter, endast skulle öka hans triämf och
förmå honom att ännu ifrigare fullfölja sin sak;
Jag hade ingen sysselsättning; hvarritd jag
kunde låtsa aw jag var upptagen. I rummet
fanns ingen bok eller tafla; men till all lycka
hittade jag slutligen på golfvet en blyertspenna
och i kanten af ett papper; hvaruti någonting
varit insvept; afritade jag gång efter annan den
knotiga stammen af ett utanför fönstret stå-
ende träd. Denna sysselsättning skaffade mig
någonting att göra: Slutligen började jag finna
intresse för denna förströelse och blef så för-
djupad i mitt förehafvande, att jag ej märkte
att någon inträdde genom en dörr; som vid
min förra undersökning af rummet undgått min
uppmärksamhet; och först när herr Meredith
Iutade sig öfver min axel, häftigt spratt till.
Såsom jag väntat förvirrade och uppretade
honom denna min skenbara bekymmerslöshet;
och ehuru han låtsade blifva glad ock lyckön-
skade mig att hafva funnit en så angenäm sys-
selsättning, ver det icke svårt att se det han
förvånades öfver, att jag var i stånd att tänka
på att förströ mig.
(Forts.)