RE rn Va ann Re — nn perna borta, förrän italienska fanor sågos svaja och Vietor Emanuels regering proklamerades i nästan alla städer och på andra platser inom Kyrkostateo. Lika i ögonen fallande, som beforkaiagens återbållsambet och overksamhot varit usder konflikten och före fransmännens ankomst, hkka förvånande voro dess enighet och kraft, då dan såg eig lemnad åt sig fjelf. Den italienska fliggan fladdrar fråa Frosainon3 till Viterba. Till och med i Albano och i Mariao, helz nära intill Rom, har italienska regeringen blifvit utropad. I den förstnämuda af dessa städer blef hr Pierri utzämd till diktator. I Castelgandolfo har uppsyningsmannen i det påfliga palatset hissat Italiens trefärgade fana på sin bastad;: I Velletri valde man grefve Hector Borgia till diktator. I Turin egde den 7 dennes åter en demonstration rum. Vid oroligheterna i Mailand och Pavia skall mycket blod hafva flutit. Man utropade republiken; Ealigt ett enskildt medie lande från Fiorsna3 af dan 8, skall minise cn hafva befullmäkstigat militärvsefälhafvarne att vi! be5of genast proklamera belögricgstillståadet. De berätte!ser, man hiuills sett offentligsjor2a rörande förloppet vid Garibaldis tillfångatagande, äro af nedslående beskaffenhet. Den atore mannen ville på inga vilkor gifva sig fången. Nästan en half timma värjde han sig med händer och fötter mot regeringens utskickade och först sedan han snafvat och fallit till marken; lyckades man att bemäktiga sig honom. Ganrbsldi protesterade i italienska folkets namn mot vålds gerningen och; då detta visado sig fåäsgt, åberopada han sia egenskap af amerikansk medborgare. Underrättelsenu om regeringens afsigt att låia inställa hozom för domstol har ännu icke blifvit vederlagd. Blaod de påfliga lesoknektar, hvilka bedrifva det vanhederliga handtverket att slagta upplysniogens och frihetens förkämpar i Italien, befiona sig, sorgligt att säga, :å:om i dubbel bemärkelse gemene, flere anhörige till de mest framstående franska familjer. Man nämner; bland ändra, en hertig af Caevreuse, som har en årlig inkomst af 350,000 rdr och är förlofvad med en Larochefoucsusld, samt en hertig af Luyner, som har 35,000 rår i årlig inkomst. Rörande de af 083 i måndagsnumret omtalade oroligheter; hvilka timat i Paris, meddelar en korrespondent till Kö!u. Z:g. följ nde: Den 5 dennes på aftonen uppstodo åter i Faubourg S:t Antoine och 8:t Jaques icke obetydliga oroligheter; Skaror af arbetare tågade genom gatorna och upphäfde ropet cA bas Vectroila) eDu paina (Ned med stadstullen! Bröd!) Ropet Ned med interventioaena hördes mera :ällan. Polisen var talrikt representerad och sökte skingra skarorna. På ett och annat ställe gjordes motstånd och det kom till handgemäng. Antalet bäktade uppskattas till 240. BSinnesstämningen i arbetareqvarteren är temligen starkt uppretad, dock kan man icke gerna antaga att sammanstötningar af allvarligare beskaffenhet komma att ega rum; Kejsaren har till sig uppkallat Gouin och andra fabrikanter, hvilka stängt sina verkstäder. Det är naturligtvis kans afsigt att söka förmå dem till att åter öppna deras verkstäder. Fabrikanterna vilja emellertid icke inlåta sig på några underhandlingar, förrän frågan om stadstullen blir reglerad till fromma för dem: De försigtighetsmått, hvilka vidtagas af vederbörande, äro verkligen storartade. Garnisonen är fortfarande konsignerad. Till våra i går meddelade notiser om expeditionen till Abyssinien lägga vi i dag följande: Den plats, som blifvit utsedd för expeditionens landstigning, är belägen i Ansley Bay, 20 engelska mil söder om Massovah, och erbjuder inga synnerliga svårigheter för fartygens inlöpande. Det närliggande landet är sandigt, flackt och bevuxet med småskog;, der tillgång finnes på vildt af alla slag och storlekar. Dricksvatten finnes på 16 mils afstånd från kusten, temperaturen är hög, men på afkylande vindar är ingen brist och i oktober faller vanligen ett uppfriskande regn.tågDen 4 dennes ankom dit transportångaren Malabar: 3,000 mulåsnor äro inköpta i Egypten och skola med första öfverföras till ort och ställe; Ofverste Merewether har i Zoulfa funnit ) Octroi, stadstoll, en afgift, som vid Paris? tullar erlägges för de lifsmedel, hvilka till staden införas, och som betydligt fördyrar lefnadskostnaden i Paris. HENNE EE ERE SE AA