Storhertigdömet Baden lärer oförtöfvadt blifva
upptaget i Nordtyska förbundet, ekrifver man
från London.
Från Wien berättas att Frankrike och Preus-
sen äro på god väg att ingå ett mycket intimt
förbund, i hvilket äfven Össterrike skulle upp-
tagas. s
Kejsaren af Osterrike har låtit öfverlemna till
prios Napoleon (kejsarens kusin) storkorset af
Maria Theresia-orden. Vid mottagandet skall
prinsen (som icke gillar anslutningen till Öster:
rike) hefva yttrat: Nog skall jag taga emot kor:
set, men inte har jag gjort någonting för att
förtjena det:
Den 2 november plögar af Parisarne helig-
hållas med firande af de dödas minne. En-talt
rik märgd menniskor begåfvo sig till den ädle
venetianska diktatorn Manius graf; hvilken de
prydde med Kränsar. Sedan gingo de, ledda
af en helt maturlig känsla, till Cavaignaces —
Napoleons företrädare såsom franska republikens
president — hvilorum. De stannade vid graf-
ven, och utan att yttra ett enda ord bevisade
de endast genom åibörder sin aktning och vörd-
nad för den hädangångnae (oden hederligaste
man i Fraukrikes,) Icke desto mindre upp-
trädde civilt klädda polisbetjenter och förbjödo
dem att uppehålla sig på detta ställe; de skulle
genast åtskilja. En ung man: svårade på denna
tillsägelse att nan hade rättighet att stå invid
en graf, och att man icke kunde hindra fred-
liga medborgare att hedra sina kära aflidna.
Denne uage man blef genast arresterad, hvar-
efter andra häktningar följde. De arresterade
affördes från platsen, beledsagade af en skara
poliskonataplar, och då några vänner till dem
i förbifarten tryckte deras händer; för att visa
dem sitt deltagande, måste denna handling äf-
veniedes af ordningens egenmäktiga upprätthål-
lare ha ansetts för en farlig demonstration, ty
flera af de medlidssmma vännerna fingo göra
sällskap i häktet. -— Denna ytterligare kränk-
ning af friheten kommer sannolikt att medföra
obehagliga följder för Napoleon, ty bland de
arresterade - voro flere tidningsredaktörer och
en slägting till den lysande advokaten och de-
puteranden Jules Favre.
Garibaldi yttrar i ett bref till Fabrizi om
striden vid Monte-Rotondo: Företaget vid
Monte-Rotondo är säkerligen ett af de äro-
rikaste för dessa arma och tappra frivillige.
I intet af de fälttåg, i hvilka jag haft den
äran att anföra dem, har jag sannerligen
någonsin sett dem så plågade af ansträng-
ningar, brist på kläder och hunger som denna