Bomerska frågan.
Uppresningen i Rom:
Från den påfliga och napoleonska sidan kar
Man sökt framställa uppresningen i Rom den
22 okt. tåsom ett försök af några Garibaldister;
i hvilket Roms egna invånare ej skulle ha del-
tagit. jAtt detta är osant framgår af nedanstående
berättelse om denna händelse:
Under natten till den 21 oktober blefvo telegraf-
trådarne utomkring Rom förstörda. Ingen kände
orsaken härtill; man förmodade att garibaldisterna,
som redan ströfvade omkring i trakten, voro skul-
den dertill. Den 22 på morgonen erfor man att de
olitiska fångarne (hvilkas frigifvande regeringen
ruktade) under loppet af natten blifvit transpor-
terade till Civita Vecchia. Denna nyhet väckte den
största harm hos åtskilliga familjer, af hvilka vissa
medlemmar befunno sig bland fångarne. Klockan
mellan 5 och 6 på aftönen satte regeringen alla sina
stridskrafter i rörelse. Kapitolium och dess omgif-
ning, Colonna-torget, Monte Pincio och för öfrigt
alla strategiska punkter i staden blefvo besatta.
De offentliga promenadplatserna blefvo afstängda
och man vägrade stadens invånare att begagna dem.
Dessa ovanliga åtgärder kunde icke annat än fram-
kalla en kollision. Klockan omkring 7 hörde man
på flera ställen inom staden böss-skott afskjutas. I
ett nu utbredde sig rörelsen. Hopar af menniskor
sprungo ursinniga upp mot Capitolium, fordrande
vapen och anförare. Skildtvakterne utanför Capi-
tolium anföllos; men de påfliga trupperna gjorde
ett starkt motstånd. Striden var lifligast på Campo
Vaccino (i midten af Rom) och på trappan till Ara
Coeli. Det obeväpnade folket nödgades draga sig
tillbaka och lemnade flera döda och sårade på plat-
sen, På Colonna-torget angrep folket vakten och
besegrade denna; men straxt derefter anryckte för-
stärkning, hvarvid de upproriska blefvo öfverman-
nade och måste taga till flykten. Vid Serristori-
kasernen och i Borgo gick det bättre för dem. Ka-
sernen blef medelst krut sprängd iluften. Antalet
af de döda kan ännu omöjligen uppgifvas; kl. 8 på
morgonen den 23 voro 50 döda zuaver uppgräfna.
Äfven vid Porta del Popolo var striden häftig; flera
gensdarmer stupade och många sårades; vapen to-
gos från dem för att dermed väpna folket. Här-
under försökte 7 å 800 ynglingar, de flesta Romare,
bemäktiga sig Popolo-porten. Men betydliga trupp-
massor kommo och trängde dem ned emot floden,
till följd hvaraf 200 bland dem togos till fånga. De
vapen, hvilka voro bestämda för de upproriska, lära
förvarats utanför staden och meningen skall ha va-
rit att ae skulle dit införas på aftonen. Regerin-
en hade emellertid kommit underfund med hvar
e höllos gömda, och kl. 3 på eftermiddagen den
22 omringades huset af en afdelning zuaver och
karabinierer. Da flesta personer som befunno sig
i huset blefvo dödade, sedan de likväl tappert för-
svarat sig, och de öfriga togos till fånga. De påf-
liga bemäktigade sig alla vapnen. Efter allt detta
förtfar ändock upproret, och alla påstå att hvad
som redan skett blott är att anse som en början
till hvad komma skall. Till detyttre är Rom lugnt,
men gnistan glimmar under askan, och i hvarje
ansigte står förbittring och hämdlust att läsa.
Topografiska uppgifter angående Rom.
Den eviga staden; omgilven af en ringwur
och befästad, är belägen på båda sidor om Ti-
ber-floden, den vestra och den östra: På högra
(vestra) sidan om Tibern, ligga Vaticanen, fäst-
vingen S:t Angelo och berget Gianicolo, hvil-
ket nästan helt och hållet betäckes af tvänne
stora palatser, Spada och Corsini; — hela denna
del utgör det s. k. Trastevere-qvartleret. I norr,
vid sjelfva Vaticanen, ligger Pertusa porten och
i söder, åt Tibern till, Portese-porten. Emel-
lan dessa portar ligger S. Pancrazio-porten.
Staden i inekränktare bemärkelse är belägen
på Tiberns venstra (östra) strand. Här märka
vi på norra sidan Porta (porten) del Popolo; i
närheten af hvilken ligga Popolo-torget och den
stora gatan Corso, som leder in till midten af
staden; vidare Borghese-palatset nära intill stads-
muren, Pincio-berget och Pinciana-porien; Salara-
porten samt Pia-porten, hvarifrån gatan Porta
Pia förer till Qvirinal- eler Monte Cavallo-
torget.
Om man följer stadsmuren från Pia-porten
kommer man; efter att ha passerat Pretsrianska
fältet; till S. Lorenzo-porten. På stadens östra
sida ligger vidare Maggiore-porten; och på den
södra ha vi Giovanni-porten, belägen helt nära
kyrkan S; Giovanni in Laterano, hvarifrån gatan