SLÄGTFEJDEN
EN ARFTAGERSKAS SJELE-BIOGRAFL
(Forts. från föreg. Af.)
Då han väl aflägenat sig, återvunno qvin-
norna sitt sunda förnuft, och ehuru de äunn
trodde att jag var mycket sjuk och att mitt
lidande förorsakats af ziguenarnes illvilja, läto
de likväl öfvertyga sig om, att jag var bättre
och ej behöfde under natten bevakas. HElter
många svårigheter lyckades jag aflågsaa dem;
och huskållerskan åtog sig att underrätta sin
husbonde om min förbättring samt att skaffa
mig en nattlampa; mitt glas mjölk och att
stänga dörren.
Nu hoppades: jag få vara i fred, men inom
en qvart återvände fru Danby jemte herr Cun-
ningham; hvilken kom, såsom han sade, för
att säga mig godnatt och öfvertyga sig om att
jag verkligen befenn toig bättre.
— Jag är ledsen; sade han; att ni ej vill
hafva någon som vakar öfver er i natt, ty ni
ser ännu mycket blek och svag ut: Men Danby
försäkrar, att hon skall höra, om ni rioger; och
vill sjelf vårda er, och ehuru jag heldre sett
att ni haft någon hos er, så får jag vil, då ni
ej vill det; gifva efter. Hvad har fröken Ne-
ville att förtära under natten?
— Mjölken här på bordet. Fröken förtär
ingenting annat till qvällen:
— Alltför olämplig qvällsmåltid; är jsg rädd;
men är den god? sade han; luktends på mjöl-
ken: Jsg tror nästan den är sye.
158t Ike. Smaka sjelf på der!