brytas och det kan endast ske genom en mak
för hvilken alla både höga och låga måste böj
sig, nemligen allmänna opinionen. Till den ba
man vädjat förr, till den vädjar man ru och til
den skall man vädja hvarje gäng, då en stor oc
vigtig fråga kommer på dagordningen.
I ändamål att för vår del uttala en värdig, all
varlig och kraftig opinion i angifne ämnet, är det
m. h., som vi här kommit tillsamman, och får ja
under önskan att så långt tiden det medgifver er
och hvar ger sin mening i denna för vårt land gi
vigtiga fråga tillkänna, förklara mötet öppnadt, för
vissad att, om de åsigter som under detsamm:
kommer att uttalas skulle vara något olika, de
utan svårighet kunna sammanjemkas.
Sedan hr Ola Jönsson blifvit enhälligt vald
till mötets ordförande, upplästes följande a
bortåt 30 personer från Hörby undertecknades
adress:
Vördsamt anförande till sammanträdet i Eslöj
den 22 oktober 1867.
Vårt från hedenhös fria, sjelfständiga och äro-
fulla fosterland Sverge, dyrbart och kärt för en-
hvar af dess inbyggare, som älskar sanning och
rätt,, bör väl, sedan det föråldrade, den fria folk-
andan nedtryckande kastväsendet inom represen-
tationen för lagstiftning och styrelse måst gifva
rum för tidsenligare statsformer, omsorgsfullt häg-
nas, skyddas och omhuldas så, att hvarken inre
eller yttre skakningar skola förmå rubba eller till-
intetgöra dess tillvaro eller bestående bland fol-
ken och nationerna. Men vill man med försynens
nådiga bistånd, Sverges bestående, fast och ohvälf-
bart såsom dess klippor och berg, så måste man
ock vilja medlet: hägna, skydda och omhulda dess
alla inbyggare till lyftning och Jjus3, till medve-
tande af menskovärde, ära, frihet och rätt, till
moraliskt och materielt välbefinnande. Sverge eger
en herrlig historia, en dyrbar häfd, på hvars Blad
stå inristade till odödligt minne: hugstore män
och snillen inom bragdernas, vetandets, konstens
och de gagnande värfvens alla områden. Dessa
store högsinnige män, som oförtröttadt verkat för
mensklighetens framåtgående, som utgöra vår stolt-
het och ära bland verldens alla bildade folk, skulle
ej, eller blott fåtaligt funnits till, om drifkraften,
frihet och sjelfständighet, för menskoandens ut-
veckling, icke egt sin hemstad i vårt kära Sverge.
eDetta allt manar oss till uppropet: fri rösträtt
tillkomme hvarje redbar och välfrejdad svensk med-
borgare vid alla tillfällen, såsom tillgår vid val af
rikets representanter. Penningen vare, hvad han
är, affärernas regulator, men icke vettets, icke men-
niskovärdets mätare. Dertill vare han för lumpen
ansedd bland ett folk, som allvarligt vill sin ära,
sjelfständighet och välbestånd, ett folk, som ej va-
rit och ej vill blifva någons träl, ett folk, som öd-
mjukt men frimodigt fruktar Herran, och förtröstar
på Honom samt på egen kraft, och icke på något-
somhelst annat, hvilket icke duger då det gäller.
eI redbare, fosterländskt sinnade män, som, för
främjande af allmän eller lika rösträtt åt hvarje
välfrejdad svensk medborgare, omställt förevarande
sammanträde, mottagen vår uppriktiga tacksamhet
för Eder ädla, af nödvändigheten påkallade mtäl-
skan och sträfvan för hela svenska folket, ty folket
behöfver, vill och önskar en ofördröjd, lycklig lösning
af denna fråga, dagens brännande lifsfråga. Öch skall
Sverge vara Sverge, behöfver det män, sjelfständige
frie män, med mod i bröst och kraft i arm att värna
i farans stund, då iogen medgifves svika, då alla
måste lika osparde offra lif och blod för den härd,
hem och land, der dess vagga stått och der äfven
den stilla hvilans bädd förbidas.
sÄra åt Sverge, dess konung och folk, och saken
en lycklig utgång! Såsom ett sannt uttryck afor-
tens allmänna tanke, torde dessa rader biläggs att
åtfölja sammanträdets- förhandlingar.
Hörby i Frosta härad den 20 okt. 1867..
Flera andra adresser hade till mötet ankommit,
bland andra en från redaktören af Öresunds-Posten
hr F. T. Borg, som af ett tryckfrihetsåtal var hin-
drad att personligen närvara, i hvilken adfesa han
uttalade den åsigten, att han icke ansåg hvarken
förnuftet, religionen eller folkrätten tillfredsställd,
förrän hvarje myndig och sig sjelf ärligen försör-
jande man erhåller lika rösträtt i statens, kyrkans
och kommunens angelägenheter, samt föreslog att,
i fall mötet beslutade uppmana riksdagens med-
lemmar att vid nästa riksmöte väcka motioner om
ändring af lagbestämmelserna rörande den kommu-
nala rösträtten, samt att tillstyrka petitioner från
alla landsdelar till Kungl. Maj:t, att han ville fram-
lägga förslag om lämpliga förändringar i denna
rösträtt, motioner och petitioner mätte affattas i
följande syfte: att all kommunal rösträtt utöfvas
per capita, eller om detta under nuvarande för-
bållanden icke låter sig göra, att åtminstone alla
kommunala val! ske per capita; att en graderad
skala med allrahögst 5 röster förordas för alla
icke-valfrågor; att banker, hypoteksföreningar och
alla andra anstalter, som utgöra större associatio-
ner och hvilkas medlemmar rösta i annan egenskap,
icke erhålla rösträtt; att en uppmaning från mötet ut-
får genom tidningarne till alla kommuner att åstad-
omma motioner och petitioner i här antydda rikt-
ning, samt att i fall regering eller representation
eller bådadera skulle lemna denna fråga olöst, mö-
ten må hållas i alla provinser nästa sommar, för
att framkalla en kompakt opinion för en billig och
rättvis kommunalrösträtt.
Sedan härefter redaktörerne Bilow och Möller-
svärd samt förre riksdagsmannen Nils Olsson
yttrat sig för lika rösträtt, men riksdagsmannen