SLÄGTFEJDEN
ELLER
EN ARFTAGERSKAS SJELF-BIOGRAFI.
(Forts. från föreg. Af.)
XV,
Ea haiftimma härefter satt jag i en fönster-
smyg, hvars draperier voro nedfällda, då tvenne
personer inkommo i rummet och vid ett af
småborden tömde några glas vin. Troende att
de härefter skulle sflägsna sig; höll jag mig
stilla; men till min förskräckelse satte de sig
nu framför elden och började ett samtal. Jag
ämnade just beslutsamt gå min väg, då jag
hörde min styffaders namn nämnas. — Ett ma-
kalöst vin! sade den exe. Cunninghams nyfödde
son får ju ärfva den der egendomen i i Yorkshire?
-— Jag tror knappt; det är ju två andra också,
-— Ja, men den ena är flicka och den andre
krympling. Inagendera af dem kan blifva någon
farlig rival, i synnerhet den första, som är dot-
ter till en man, som den gamle gubben hatar
värre än sin värsta fiende;
— Hatade, menar ni väl? Ingentiog är evigt.
Dessutom gifter sig Meredith med flickan; och
han skall rog taga vård om hennes eller rättare
hans intressen. Jag undrar mycket på att Cun-
ningham låtit honom få så stor magt öfver sig.
— Han har väl varit tvungen dertill; tän-
ker jag.
— Den unga demen tyckes ej vara så men-
lös och torde ej gilla styffaderns val.
— Ah; kon skall nog finna sig: Hvad kan
dessutom en flicka göra mot två män; sådana
som Meredith och Canningbam? Hvad de en