Laändsarien.
Djerf tjuf. Från Gefle skrefs i lördags: En af
dessa resenärer, hvilka såsom landsvägeriddare
stryka land och rike omkring utan annat mål, än
att med minsta arbete förskaffa sig på lättaste sätt
uppehälle för dagen, antingen genom allmosor el-
ler rof, och som likt Egyptens gräshoppor öfver-
svämma bygd och stad, gjorde för några dagar se-
dan visit i ett hus här i staden, begärande aen li-
ten bjelp för resan. Vid utgåendet fastnade hans
öga vid en i tamburen hängande rock, hvilken han
fann lämplig till resrock och gaf sig god tid att
pådraga. Kommen ut på gården möter han emei-
lertid i porten egaren, och anhåller med den mest
ogenerade min i verlden äfven hos denne om sres-
bjelps. En sådan gentleman kunde .aturligtvis icke
afspisas med mindre än en handtryckning isilfver.
Artigt betygande sin tacksamhet, försvann han ut
på gatan. Men en person, som ifrån ett fönster
inpå gården bemärkt främlingens inträde och den
förändring, som försiggått med honom under hans
innevaro, då han i förstugan ingått som en bättre
trashank, men kommit ut som en herreman i mo-
dern, ljus paletå, skyndar ut och fäster egarens
uppmärksamhet på förhållandet. Eftersatt, gripes
han på gatan och erkänner sitt tillfälliga misstaga,
hvarefter han af tvenne galonerade herrar i käpp
eskorteras ur staden för att fortsätta sin resa —
till hufvudstaden.