Laändsarien. Djerf tjuf. Från Gefle skrefs i lördags: En af dessa resenärer, hvilka såsom landsvägeriddare stryka land och rike omkring utan annat mål, än att med minsta arbete förskaffa sig på lättaste sätt uppehälle för dagen, antingen genom allmosor eller rof, och som likt Egyptens gräshoppor öfversvämma bygd och stad, gjorde för några dagar sedan visit i ett hus här i staden, begärande aen liten bjelp för resan. Vid utgåendet fastnade hans öga vid en i tamburen hängande rock, hvilken han fann lämplig till resrock och gaf sig god tid att pådraga. Kommen ut på gården möter han emeilertid i porten egaren, och anhåller med den mest ogenerade min i verlden äfven hos denne om sresbjelps. En sådan gentleman kunde .aturligtvis icke afspisas med mindre än en handtryckning isilfver. Artigt betygande sin tacksamhet, försvann han ut på gatan. Men en person, som ifrån ett fönster inpå gården bemärkt främlingens inträde och den förändring, som försiggått med honom under hans innevaro, då han i förstugan ingått som en bättre trashank, men kommit ut som en herreman i modern, ljus paletå, skyndar ut och fäster egarens uppmärksamhet på förhållandet. Eftersatt, gripes han på gatan och erkänner sitt tillfälliga misstaga, hvarefter han af tvenne galonerade herrar i käpp eskorteras ur staden för att fortsätta sin resa — till hufvudstaden.