— AÅnnnv en fråga; och jag. vill ej längre besvära er: tervänder ni till det hus, hvarifrån processionen afgår, och i så fall; när beger ni er dit? — Icke nu straxt; men i lagom tid för att bevista akten: — Jag tackar er. Fru Aylmer skulle blifva er synnerligen förbunden; om ni.hos dea person; söm har. fått anordningarna sig. anförtrodda; gjorde er underrättad om dag och timma, då processionen begifver sig till kyrkan, och sedermera derom underrättade henne så fort som möjligt; För liqvid af de utgifter; ni härvidlag får vidkännas; äfvensom för ersättande af er egen tidsförlust behagade ni vända er till min intendent; Med en cmärklig böjning på hufvudet afskedade herr Aylmer advokaten och satte sig för att återtaga läsningen af sin tidning; under det att herr Murray; som af min mormoder. ej fick något tecken att hon önskade hans närvaro; med en bugning för henne aflägsnade sig; Sedan advokaten gått; inträdde några ögonblicks oafbruten tystnad; tills slutligen min mormoder med darrande stämma, och i det tårarne voro nära att qväfva hennes röst; sade: — Jag visste icke att min stackars far dött: — Inte jag heller; svarade hennes man. likgiltigt. — Det var kärleksfullt handladt af honom; att han på sin dödsbädd tänkte på mig. Vill ni verkligen tillåta mig att villfara hans sista önskan? frågade hon tvekande. — Ja visst. : Endjup : glädjesuck; hvilken hon förgäfves bemödade. sig att undertrycka, kom hennes man