— rn
Utrikesbyheter,
Augsburger Allg: Zeitung, har mottagit er
korrespondens-artikel från Genua, enligt hvilken
Garibaldi hållit följande tal, då han steg om:
bord på det ångfartyg; som skulle föra bonom
till Caprera: Jag reser; men såsom en fri man!
(Röster ur folkmassan ropa: Nej, man vill hin-
dra er att återvända!) Tviflen icke på att jag
skall komma åter; ingen skall förmå hålla mig
tillbaka... Rom tillhör med rätta er; derföre
bören I icke fälla modet utan ihärdigt kämpa
till:r dess, befrielsens . verk blifvit fullbordadt;
Jag försäkrar er att Romearae vilja resa sig och
att, då det. sker; ingen stad eller by finnes i
hela Italien som ej skall gripas af begär att
deltaga i rörelsen. — Vi skola gå mot Rom
trots djefrulen och trots ca och hvar, han kalle
sig prest eller Bonapartel
Osterrikiska monarkien består; sågom bekant;
numera af tvänne hufvuddelar, de läader som
lyda . under österrikiska kronan. och:de under
ungerska kronan hörande. Med :afseende- på
fördelningen af rikets utgifter. mellan. dessa
båda hufvuddelar har under någon. tid.yun-,
derhandling egt rum, och är nu. den. öfver-
enskommelsen träffad; att Osterrike och: Un-
gern : skola bestrida utgifterna i förhållande af
70 till: 30. Hvad beträffar statsskulden, i oci
för hvilken skall utbetalas under år 1868 icke
mindre än 145,339,017 gulden, får Ungern un-
der sagde år vidkännas ett belopp af 86;101;705
gulden; — Så mycket kostar det att regeras af
en Habsburgskefurste.
Enligt de sednaste underrättelserna från Abys-
sinien, har en stor del af konung Theodors arme
öfvergått till hans fiende; konungen af Godjam;
och kung Theodor har förlorat flera städer än
han eröfrat. Såväl i Abyssinien som i den af
honom besatta delen af Galler-stammens område
eger en vidt utgrenad sammansvärjning mot ho-
nom rum; hvarföre han har ödelagt flera städer
och . uppbrännt icke mindre än 46 kyrkor; der
de missnöjda hållit sina sammankomster; samt
innestängt de upproriskas ledare i ett hus; som
han derefter låtit antända. Kung Theodor har
någon tid uppehållit sig i Debra-Tabor, der han
personligen haft tillsyn öfver tillverkningen af
bronskanoner; af hvilka hax redan lagt sig till
ett betydligt antal.
Den mängd utländningar, som bo i Marseille;
tyskar, engelsmän, belgier; italienare, ryssar m.
fi; ha vändt sig till kejsaren med en besvärs-
skrift; hvari de beklaga sig öfver att deras resp.
bemländers tidningar så oordentligt komma dem
tillhanda: De begära att de franska tidnings-
censorerna måtte följa samma system som. var
rådande i Ryssland under kejsar Nikolai rege-
ring, och således; i stället för att helt enkelt
lägga beslag på tidningarne och behålla dem för
egen räkning; låta med trycksvärta betäcka alla
ställen; hvilka kunna anses innehålla någonting
som icke bör få läsas; En sådan åtgärd skulle
itminstone ha det goda med sig att i Frank-
ike varande prenumeranter erhölle en mängd
imderrättelser från de länder; för hvilka de mest
ntressera sig — underrättelser som de sätta
rärde på att få; äfven om de icke äro af poli-
isk natur:
Telegrafnyheter.
-