rättakommit; och fanns uret instucket i Johan
nis östra kyrkogårdsmur, midtför drottninghu
set, på inre sidan af muren; nära marken.
Rådhurätter.
En ung-men djerf tjaf. I rådbusrättens 3:dj
afdeining hölls i går ransakning med häktade drän
gen Markus Pettersson, anklagad för att hafva be
gått en mängd stölder.
Den anklagade, hvilken är född den 16 mar
1847 i Jönköpings län, hade nemligen, enligt hvat
remisshandlingarne upplyste, begått följande stölder
från en enka Schenling, boende i JA 80 Jerntorget
ett par byxor, från en hustru Pettersson en silkes
gchalett, en nål, ett par örhängen, 2 bordsknifva:
och en sydynställning. En hustru Nyberg, hvilker
har agalustånda vid Blockhusudden, blef af samm:
person den 23 september bestulen på en stenkruka
innehållande: 15 marker smör, en stenburk, hvar:
innehåll bestod af 2 skålp. snus,..2! skålp. ost
2 halfbuteljer bäjerskt öl, en matsked af nysilfver
en förskärarknif, 25 cigarrer, 5 bitar tvål, 1 skålp
socker, en bundt bomullsband, ett saltkar, 48 st
franska bröd, 1 skålp. karameller och 4 rdr i kon
tanta penningar. Tjufven hade på natten uppbru-
tit dörren till ståndet samt borttagit ofvannämnde
varor. Vidare hade han kort derefter frår
en smedsarbetare Nilsson stulit .2. filar; från en
plåtslagare Schubert, en plåtsax och från mnumera
aflidne- grosshandlareu A. W. Frestadius 16 skålp
bunkstål. Dessa tre sista stölder voro alla begångna
ijernvågen. Slutligen hade han, vid en nattlig påbäls-
ning i det vid Blockhusudden liggande badhuset,
laggt sig till med 3 stycken gardiner. -
. Pettersson, hvilken erkände allt hvad som lades
honom . till last, anhöll att få sitt straff tu mesam-
mas; men som hos honom . blifvit. funr.en, en falsk
25-öring, uppsköts målet på 3 dagar, på det rät-
ten .mätte blifra satt i tillfälle att få se nämnde
penning, hvilken vore förvarad i poliskammaren,
och nu ej kunde presteras.
Fivusvdgertern. :
Zn dubbelmördare i Wermland.
I Kristiansand i Norge har på begäran af
svensk myndighet, blifvit häktad en bondson;
hvilken derefter bekänt följande:
Han är, så vidt han vet, omkring 25 år gammal,
född, döpt och konfirmerad i Östmarks socken i
Wermlands län. Hans föräldrar äro Pål Henrik-
son och hustru Annika Mikkaalsdotter, begge af
finsk börd. Föräldrarne befinna sig i goda om-
ständigheter, och han har för det mesta uppehål-
lit sig hemma på gården. Sedan han i vintras
hade haft umgänge med pigan Kajsa Larsdotter,
fick han i somras och under loppet af hösten höra
talas .om att hon i: bygden beskyllde-honom för
att vara fader till det barn, hvarmed bor då var
hafvande.- På grund af att Kajsa var illa beryk-
tad i trakten, tyckte han, att det skulle. vara för-
enadt med stor skam för ,.honom att blifva, ansedd
Bom fader till. hennes tredje barn. .. Kajsa hade
icke sökt upp honom och sjelf sagt, att han skulle
blifva uppgifven som barnfader,.men, i följd af det
rykte, som han hade hört, sökte han träffa henne,
hvilket likväl icke: lyckades. i
Lördagen den 21. september. skickades han af
föräldrarne till Vidtsam för att sälja smör till en
dervarande landthandlande, af hvilken han fick
bränvin, så att han blef något berusad. Här uppe-
höll han sig till klockan 3 på eftermiddagen och
begaf sig derefter på väg hem. Under vägen be-
slöt han att gå till Kajsa, som bodde för sig sjelf
i en koja i skogen. Det var hans afsigt att före-
slå henne att mottaga penningar för att fritaga
honom från beskyllningen att vara barnfader, men
han förklarar, att han alls icke ämnat att mörda
henne. Han kom till hennes bostad i skymningen
på eftermiddagen, gick likväl icke in i stugan,
utan visade sig utanför fönsterna, då Kajsa kom
ut och gick afsides i skogen. Här erbjöd han
henne penningar, för att hon icke skulle beskylla
honom. Hon ville icke gå in härpå och yttrade,
att det icke varså säkert, om barnet framkom
med lif. Han bjöd henne äfven i detta fall 100
rdr för hennes tystlåtenhet, men då hon också
afslog detta anbud, var det, som om något
hviskade honom. i örat, att han skulle taga
hennes och barnets lif för att blifva qvitt hela sa-
ken, och det rann honom genast i sinnet att full-
borda gerningen. . Hon satt vid hennes sida och
fattade med begge händerna om hennes hals för
att qväfva henne. Han hade emellertid icke nog
styrka att qväfva henne genast, och hon fick såle-
deg tillfälle att säga, att hon ville gå in på hans
anbud, men då tyckte han, att han hade gått så
långt, att han måste fullborda mordet, hvarefter
han höll Kajsa så länge om halsen, tills hon icke
mera kunde röra sig. Striden varade likväl icke
länge, ty hon kunde icke göra motstånd. Efter
verkstäldt mord gick han icke hem, utan begaf sig
till Ralsjöberget, dit han kom sent, och gick då
gehom skogen utan att följa vägen.
Han begaf sig dit, emedan han derigenom trodde,
att han skulle afleda misstanken från sig. Dels:
på grund af ånger öfver gerningen och dels för att
undandraga sig det straff, som hotade honom, be-
slöt han att så fort som möjligt utvandra till Ame-
rika. Detta satte han genast i verket och fick
nr till resan af sin broder Mikkel, till hvil-
en han sålde en gårdsandel. Han sade hvarken
till sina föräldrar, sin broder eller någon annan,
att han föröfvat mordet, men de hade säkert för-
stått, att så var med anledning af hans plötsliga
afrega.. Han åtföljdes till Kristiania af en slägting
vid namn Mikkel Olson, som gjorde detta af god-