Deza kommunala röstfördelningens orättfärdighet. (Insändt från Köping.) Egennyttan och penninge-aristokratien spela oftast härstädes stora roller. Den sednare har måndagen i förra veckan vid det då förrättade rådmansvalet vunnit en af sina triumfer, ty utaf stadens 348 röstberättigade invånare wed tillsammans något öfver 2000 röster voro endast 32 representerade (deribland vällofl. magistraten med 161 röster, ty dess medlemmar rösta för den lön de af staden åtnjuta) med tillsammans 885 röster, hvilka naturligtvis tillföllo den af de röstande på förband utsedda kandidaten, aktieegaren i bränvinsbolaget handl. M, förutom 42 röster, hvilka af 5 personer, deribland en med 30 röster, tillföllo annan man. Bland de röstande märkte man personer som eljest aldrig befatta sig med något kommunalbestyr utaf hvad namn det vara må, och bland stadens fyra prester afgåfvo 3 sina röster?? Af ofvanstående synes hur skral och rutten röstskalan här är och hvilka som styra och regera detta samhälle; och de låta ej denna makt gå dem ur händerna då det gäller någon sak som för dem är af intresse. Deremot om det skall afgöras något mindre vigtigt, såsom t. ex. någon kommunen tillhörande befattning etc. — utan inkomst naturligtvig — då får den saken afgöras snart sagdt af magistraten ensam. Derför är det ock högst sällan, för att icke säga aldrig,som några af de mindre bemedlade vid de allmänna rådstugusammankomsterna infinner sig, deruti de handla klokt, ty, om ock alla 348 röstberättigade infinna sig vid ett val, så är det 22 bland dem med högsta rösterna som afgöra saken. Om detta lilla samhälle och dess styrelse vore mycket, ja rätt mycket att orda, såsom om den väl organiserade polisen m. m. m. m., men som ej kan intressera denna tidnings publik i allmänhet, hvarför insändaren inskränker sig till att söka väcka stadens invånare och isynnerhet dess styresman ur dess djupa dvala, ty den framtid som går denna stad till mötes genom de lättare kommunikationerna torde icke så snart vänta våra öfriga småstäder i riket. Men hvad hafva de gjort och hvad göra de för stadens intresse och t. ex. de resandes (som hädanefter komma att bli mångdubbelt mot förr) beqvämlighet. Jo, platt intet — endast läggande armarne i korg och blundande samt måhända väntande att näst deras löner — (tjenstemännens) — kommer allt det öfriga ofvanifrån. Jean. TU rr OO rr