Deza kommunala röstfördelningens
orättfärdighet.
(Insändt från Köping.)
Egennyttan och penninge-aristokratien spela oftast
härstädes stora roller. Den sednare har måndagen
i förra veckan vid det då förrättade rådmansvalet
vunnit en af sina triumfer, ty utaf stadens 348
röstberättigade invånare wed tillsammans något
öfver 2000 röster voro endast 32 representerade
(deribland vällofl. magistraten med 161 röster, ty
dess medlemmar rösta för den lön de af staden
åtnjuta) med tillsammans 885 röster, hvilka natur-
ligtvis tillföllo den af de röstande på förband utsed-
da kandidaten, aktieegaren i bränvinsbolaget handl.
M, förutom 42 röster, hvilka af 5 personer, deri-
bland en med 30 röster, tillföllo annan man. Bland
de röstande märkte man personer som eljest aldrig
befatta sig med något kommunalbestyr utaf hvad
namn det vara må, och bland stadens fyra prester
afgåfvo 3 sina röster??
Af ofvanstående synes hur skral och rutten röst-
skalan här är och hvilka som styra och regera detta
samhälle; och de låta ej denna makt gå dem ur
händerna då det gäller någon sak som för dem är
af intresse. Deremot om det skall afgöras något
mindre vigtigt, såsom t. ex. någon kommunen till-
hörande befattning etc. — utan inkomst natur-
ligtvig — då får den saken afgöras snart sagdt
af magistraten ensam. Derför är det ock högst
sällan, för att icke säga aldrig,som några af de mindre
bemedlade vid de allmänna rådstugusammankom-
sterna infinner sig, deruti de handla klokt, ty, om
ock alla 348 röstberättigade infinna sig vid ett val,
så är det 22 bland dem med högsta rösterna som
afgöra saken.
Om detta lilla samhälle och dess styrelse vore
mycket, ja rätt mycket att orda, såsom om den väl
organiserade polisen m. m. m. m., men som ej kan
intressera denna tidnings publik i allmänhet, hvar-
för insändaren inskränker sig till att söka väcka
stadens invånare och isynnerhet dess styresman ur
dess djupa dvala, ty den framtid som går denna
stad till mötes genom de lättare kommunikationerna
torde icke så snart vänta våra öfriga småstäder i
riket. Men hvad hafva de gjort och hvad göra de
för stadens intresse och t. ex. de resandes (som
hädanefter komma att bli mångdubbelt mot förr)
beqvämlighet. Jo, platt intet — endast läggande
armarne i korg och blundande samt måhända vän-
tande att näst deras löner — (tjenstemännens) —
kommer allt det öfriga ofvanifrån. Jean.
TU rr OO rr