förrän långt eft:råt; men att han ej afstått
ifrån att göra sin sous födelse så offentligt
känd som möjligt, fick min moder snart veta
af tidningarne, hvaruti hona dagen efter hennes
mans afresa läste följande tillkännagifvande:
Om en sgons lyckliga födelse få vi härmed
underrätta slägt och vänner. Shirley d. 6 juni.
Malcolm Cunningham. Franciska Cunningham;
född Aylmer.
— Ack, utropade min moder och lät med
en djup suck tidningen felia, jag undrar hvad
min fader och Eleoaora skola säga; när de
läsa detta, Måhända skall min moder; när
hon ru vet hvar jag är; skrifva till mig, Om
hon visste, huru lycklig en enda rad ifrån henne
skulle göra mig, är jag gäker på att hon skull;
skrifva, och det skulle också morfar göra; ren
jag fruktar att jag aldrig mera får återse dem;
— Morfar! utropade jag ifrån vaggan, bred-
vid hvilken jag satt, — ja, hvarför kommer din
snälla morfar Jo ex ej hem och bor på Ellerslie?
Jag skulle så gerna vilja gå till honom; ty
Ellerslio är så vackert, och Betty säger att det
en dag skall bli ditt:
— Så du pratar; Bella: Betty får ej säga
sådana der dumheter. Jag kowmer aldrig att
bo bättre än hvad jag nu gör.
— Hvarföre det, mamma? Vi ha egt många
vackra hus, och det som vi härnäst skola bebo
blir mycket vackrare än alla de andra; ty jag
är säker på att det blir Ellerslie.
— Tyst; barn, låt mig ej höra dig tala så
en gång till; Betty får ej inbilla dig sådara
der dumheter.
— Dot är visst icke några dumheter; jag
vet mycket väl ett ni en gång var en ståtlig