a SR MM mo I och åkerbruksredskap, ett tröskverk m. m; upp: I brunnit. Allt det förstörda var assuteradt: Patroaelt pastorat. Disponenten af Torups sätesgård, kaptenen G. A. Coyet, har utfärdat kallelse för slottspastorni Malmö, S. P. Ahlström, att vara kyrkoherde i Bara och Mölleberga församlingars denna gång patronella pastorat. Hätteg.. ooh polisnyheter Pelisenr. Mordet å mamsell Lanureil. Angående det af 0os38 förut i korthet omnämnda sednaste förhöret meddelar N. D. A. följande ytterligare underrättelser: Endast häktade Larsson och hennes fästman Friberg förekallades. L upphomtades först; hennes upprörda sinnesförfattning, framkallad af ånger öfver hennes gräsliga brott, synes äfven hafva verkat på hennes kroppskrafter, hvarför hon under detta förhör fick sitta på en stol invid polisskranket. Hon tycktes nu hafva bebof af att sånnvingsenligt tillstå allt, äfven det minsta, som med brottet kan hafva någon gemenskap. Den redan vid förra förhöret afgifna bekännelsen vidhöll hon äfven nu, och med matt stämma, ofta qväfd af tårar och snyftningar, berättade hon på af polismästaren Östlund framställda frågor: Redan i somras hade mellan henne och Friberg fråga varit om att mörda m:ll Laurell, för att komma åt hennes förmodade rikedomar, men lägligt tillfälle dertill hade likväl icke yppats förr. Att mordet verkställdes den 5 dennes, kom sig deraf, att de hade sig bekant, det m:ll Laurells brorson skulle komma hem ide dagarna. Laurell bade sagt till Larsson att hon väntade honom hem med hvar dag. Ettaf mordvapnen, den omnämnda filen, var ett omkring ett qvarter långt, trekantigt verktyg, som Friberg användt i sitt arbete, men nu dagen förut eller onsdags morgonen, innan han for till Drottningholm, för ändamålet slipat och lagt framme i fönstret, utan att direkte lemna det åt henne. Då F. kom hem på aftonen, voro flere personer inne i deras bostad, så att L. icke fick tillfälle förrän mot natten meddela honom att mordet ännu icke var utfördt. Påföljande morgon vid 7-tiden väcktes hon af Friberg, som förebrådde henne för det hon sof för länge och uppmanade henne att genast stiga upp. Då hon, sölad af blod, sedan kom hem igen och af F. emottog Judaskyssen, frågade han, om hon tagit hvad som fanns hos Laurell, men då hon menade, att det fanns mycket qvar, yttrade F. egå då genast tillbaka och tag restens.. Hon gick då kl. 11—12 tillbaka för att stjäla mera, men hindrades derifrån; då hon itrappan mötte det fruntimmer, som skulle besöka m:ll L. För öfrigt hade hon icke något att meddela utöfver hvad vi förut omnämt. Derefter blef Friberg upphemtad från häktet. Han har ännu icke på långt när kommit till ånger öfver sin delaktighet i brottet, utan nekade fräckt och påstod att L. oförskyldt inblandat honom i detta mål. Gjord uppmärksam på den bevisning, som i detta afseende förefanus mot honom, började han likväl skifta färg; vid ett tillfälle, då F. bedyrade sin oskuld, vände sig L. till honom med orden: lyssna till samvetets röst och hör ska du få höra. Larsson blef återförd till sin cell, hvarefter Friberg fick redogöra för sina lefnadsöden. Han är född år 1821 i Landskrona, fadren, numera afliden, var skomakare derstädes. År 1836 kom han i guldsmedslära och blef gesäll 1842 i Malmö. Han gifte sig i Göteborg 1846 och har med sin hustru en gon. Vid hustrun skiljdes han 1849 och har sedan dess uppehållit sig i Stockholm, der han sammanbott med ofvannämnda L., med hvilken han har två barn. Efter omkring en timme afslutades förhöret, hvarefter F. fick återvända till cellen, att der i ensamheten närmare öfvertänka sitt brott. RBädhusrätten. Heldre Långholmen än arbetaönrättnsingen! Två arbetshjon, Olofsson och Nilsson; stodo i lördags inför rådhusrättens 6:te afdelning, anklagade för att ha stulit spik i jernvågen. De begge kamraterne hade den 7 dennes stulit tillsammans 759 st; 5-tum-spik;: dessutom Nilsson, ensam, den 13 samma månad; 179 st; spik: På fråga af domaren hvarför de för en så obetydlig sak; som några spikar, underkastat sig risken att straffas med fängelse; svarade Nilsson: aJag är god arbetare; d. v. s. jag kan mitt yrke fullkomligt; jag kom till Stocxholm för någon tid zedan och insattes kort derefter på arbetsinrättningen; enär jag var försvarslös som de kallade det: Sedan jag suttit der en tid, tyckte jag att det var bättre att sitta på Långhelmen i så der en två månader, än att gå och släpa ut mitt unga lif på inrättningen. Detta var orsaken hvarför jag första gången, i sällskap med Olofsson; hvilken hyste samma ksigter som jag; begaf mig till jernvågen och stal spiken: Derefter anmälde jag mig genast för den första poliskonstapel jag mötte och berättade att jag begått stöld. Sedan jag i poliskammaren vidhållit min uppgift; tröstades jag af polismästaren med den underrättelsen attjag aldrig skulle komma ifrån inrättningen. Dessa ord bestämde mig för att begå stölden den 13 septembere, Olofszon instämde med Nilsson, förklarande att han stulit af samma skäl som denne; Målet uppsköts på 14 dagar; för införskafande ef närmare upplysningar om de begge lycklige: j En moder som ej vet när hon framfödt sitt jar. Vid samma afdelning hölls härefter ransakning med gossen Pehr Magnus Lindström, som också är anklagad för att ha stulit ur jernvågen, lock ej spik, utan bunkstål. Stölden hade skett len 11 september. — mr . -,