a SR MM mo
I och åkerbruksredskap, ett tröskverk m. m; upp:
I brunnit. Allt det förstörda var assuteradt:
Patroaelt pastorat. Disponenten af Torups
sätesgård, kaptenen G. A. Coyet, har utfärdat kal-
lelse för slottspastorni Malmö, S. P. Ahlström, att
vara kyrkoherde i Bara och Mölleberga församlin-
gars denna gång patronella pastorat.
Hätteg.. ooh polisnyheter
Pelisenr.
Mordet å mamsell Lanureil. Angående det af
0os38 förut i korthet omnämnda sednaste förhöret
meddelar N. D. A. följande ytterligare underrät-
telser: Endast häktade Larsson och hennes fäst-
man Friberg förekallades. L upphomtades först;
hennes upprörda sinnesförfattning, framkallad af
ånger öfver hennes gräsliga brott, synes äfven hafva
verkat på hennes kroppskrafter, hvarför hon under
detta förhör fick sitta på en stol invid polisskran-
ket. Hon tycktes nu hafva bebof af att sånnvings-
enligt tillstå allt, äfven det minsta, som med brot-
tet kan hafva någon gemenskap. Den redan vid
förra förhöret afgifna bekännelsen vidhöll hon äfven
nu, och med matt stämma, ofta qväfd af tårar och
snyftningar, berättade hon på af polismästaren Öst-
lund framställda frågor: Redan i somras hade
mellan henne och Friberg fråga varit om att mörda
m:ll Laurell, för att komma åt hennes förmodade
rikedomar, men lägligt tillfälle dertill hade likväl
icke yppats förr. Att mordet verkställdes den 5
dennes, kom sig deraf, att de hade sig bekant, det
m:ll Laurells brorson skulle komma hem ide dagarna.
Laurell bade sagt till Larsson att hon väntade honom
hem med hvar dag. Ettaf mordvapnen, den omnämn-
da filen, var ett omkring ett qvarter långt, trekantigt
verktyg, som Friberg användt i sitt arbete, men nu
dagen förut eller onsdags morgonen, innan han for
till Drottningholm, för ändamålet slipat och lagt
framme i fönstret, utan att direkte lemna det åt henne.
Då F. kom hem på aftonen, voro flere personer
inne i deras bostad, så att L. icke fick tillfälle
förrän mot natten meddela honom att mordet ännu
icke var utfördt. Påföljande morgon vid 7-tiden
väcktes hon af Friberg, som förebrådde henne för
det hon sof för länge och uppmanade henne att
genast stiga upp. Då hon, sölad af blod, sedan
kom hem igen och af F. emottog Judaskyssen,
frågade han, om hon tagit hvad som fanns hos
Laurell, men då hon menade, att det fanns mycket
qvar, yttrade F. egå då genast tillbaka och tag
restens.. Hon gick då kl. 11—12 tillbaka för att
stjäla mera, men hindrades derifrån; då hon itrap-
pan mötte det fruntimmer, som skulle besöka m:ll
L. För öfrigt hade hon icke något att meddela
utöfver hvad vi förut omnämt.
Derefter blef Friberg upphemtad från häktet.
Han har ännu icke på långt när kommit till ånger
öfver sin delaktighet i brottet, utan nekade fräckt
och påstod att L. oförskyldt inblandat honom i
detta mål. Gjord uppmärksam på den bevisning,
som i detta afseende förefanus mot honom, bör-
jade han likväl skifta färg; vid ett tillfälle, då F.
bedyrade sin oskuld, vände sig L. till honom med
orden: lyssna till samvetets röst och hör ska du
få höra.
Larsson blef återförd till sin cell, hvarefter Fri-
berg fick redogöra för sina lefnadsöden. Han är
född år 1821 i Landskrona, fadren, numera afliden,
var skomakare derstädes. År 1836 kom han i guld-
smedslära och blef gesäll 1842 i Malmö. Han gifte
sig i Göteborg 1846 och har med sin hustru en
gon. Vid hustrun skiljdes han 1849 och har sedan
dess uppehållit sig i Stockholm, der han samman-
bott med ofvannämnda L., med hvilken han har
två barn.
Efter omkring en timme afslutades förhöret,
hvarefter F. fick återvända till cellen, att der i
ensamheten närmare öfvertänka sitt brott.
RBädhusrätten.
Heldre Långholmen än arbeta-
önrättnsingen! Två arbetshjon, Olofs-
son och Nilsson; stodo i lördags inför rådhus-
rättens 6:te afdelning, anklagade för att ha stulit
spik i jernvågen.
De begge kamraterne hade den 7 dennes stu-
lit tillsammans 759 st; 5-tum-spik;: dessutom
Nilsson, ensam, den 13 samma månad; 179
st; spik:
På fråga af domaren hvarför de för en så
obetydlig sak; som några spikar, underkastat
sig risken att straffas med fängelse; svarade
Nilsson: aJag är god arbetare; d. v. s. jag kan
mitt yrke fullkomligt; jag kom till Stocxholm
för någon tid zedan och insattes kort derefter
på arbetsinrättningen; enär jag var försvarslös
som de kallade det: Sedan jag suttit der en
tid, tyckte jag att det var bättre att sitta på
Långhelmen i så der en två månader, än att
gå och släpa ut mitt unga lif på inrättningen.
Detta var orsaken hvarför jag första gången, i
sällskap med Olofsson; hvilken hyste samma
ksigter som jag; begaf mig till jernvågen och
stal spiken: Derefter anmälde jag mig genast
för den första poliskonstapel jag mötte och be-
rättade att jag begått stöld. Sedan jag i polis-
kammaren vidhållit min uppgift; tröstades jag
af polismästaren med den underrättelsen attjag
aldrig skulle komma ifrån inrättningen. Dessa
ord bestämde mig för att begå stölden den 13
septembere,
Olofszon instämde med Nilsson, förklarande
att han stulit af samma skäl som denne;
Målet uppsköts på 14 dagar; för införskaf-
ande ef närmare upplysningar om de begge
lycklige: j
En moder som ej vet när hon framfödt sitt
jar. Vid samma afdelning hölls härefter ran-
sakning med gossen Pehr Magnus Lindström, som
också är anklagad för att ha stulit ur jernvågen,
lock ej spik, utan bunkstål. Stölden hade skett
len 11 september. — -
mr . -,