En af dem; som nu hördes som vittnen; be:
rättade att han sistlidne höst, då kölden redan
blifvit så stark, att marken var stelfrusen och
vattnet isbelagdt, mött gossen Amos, som skulle
uträtta något ärende i en af granngårdarne, och
då funnit honom gå barfota samt vara försedd
med ett par trasiga byxor så korta; att de nätt
och jemnt skylde hans knän. Vittact; som
frågat honom om orsaken till bans dåliga kläd-
sel och hvarför han gick barfota då det redan
var vinter; erhöll till svar: Jag har inga strum-
por och inga skor och inga bättre byxor:
Afven detta vittnes berättelse förklarades af
makarne Boivie vara bara osanninga.
Domaren ställde till de anklagade en beve-
kande uppmaning att genom en sannfärdig be-
kännelse lätta sina samveten och i någon mån
söka försona sig med Gud och det samhälle,
Kvars rättskänsla de på ett så ohyggligt sätt
kränkt och hvara lagar de trampat under föt-
terna. Men förgäfves talade han bevekligt.
Har sade dem; att de genom den förebrin-
gade bevisningen i alla fall voro hemfallne un-
der lagens stränghet; och att således deras ne-
kande icke kunde afböja straffet; men att en
uppriktig oca ångerfull bekännelse vore det enda,
som nu mer kunde träda försonande emellan
dem och samhället, mellan deras bjertan och
lifvets Herre:
Förgäfves! Granithällen synes lättare kunna
nötas af den fallande vattendroppen, än dessa
brottslingars sinnen böjas till ånger.
Då ingenting vidare var att göra med dem;
fick allmänna åklagaren afgifvå sina slutpå-
ståenden.
Derefter akunnades utslag i målet och lydde
domen på 10 års straffarbete för hvardera af
de brottsliga.
Denna utgång af saken bade makarne Boivie
efter all sannolikhet icke väntat sig, ty de åhörde
utslaget med tydliga tecken af öfverraskning
och förklarade; att de ej voro belåtna dermed;
Att ransakningen ledt till detta resultat, der-
före har man att tacka såväl allmänna åklaga-
ren hr Sahlqvist som domaren hr Björkenstam,
utan hvilkas energi; skarpsinnigbet och raskhet
de anklagades fulla brottelighet säkert ej blifvit
lagd i dägen och de således undgått det straff,
som deras exempellösa grymhet förtjenat och
som bör lända andra till varnagel: