ENGELBREKT ENGELBREKTSSON,
HISTORISK ROMAN I 2 DELAR,
Af 0. GBORG STARBÄOE.
ANDRA DELEN:
(Forts. från föreg. JA.)
— Nå väl — röt riddaren — de skola blif-
va straffade efter förtjenst. För dem genast i
tornet; fogde, i morgon vill jag döma dem.
— Ett ord; riddare — afbröt honom här-
vid Herrman Berman — i Engelbrekts namn
utfordrar jag dessa svenner; Mårten skrifvare
har rymt ur Engelbrekts fängelse och långe
Magnus har följt fogden på Borganäs Johan
Wale och hjelpt honom bryta den dagtingan
han gjorde med Engelbrekt på Stegeborg.
Riddaren tycktes vid dessa ord; hvilka fram-
sades lugnt och bestämdt, alldeles förlora fatt-
ningen. , Men Herrman Berman fortsatte:
— Jag har ock en befallning från Engel-
brekt till eder om edra svenner, som han .för-
gäfves väntat i lägret vid Nyköpings. Hans
bud till. eder är detta; att hvar så icke desse
edra svenner äro på ort och. ställe inom 24
timmar härefter, så tvingen I honom att hålla
eder för rikets fionde; Nu synes det mig reder
ligt handlat af eder; om I låten edra svenner
sitta upp och draga med mig samt gifven oss
tillika de förrymde att föra med oss,
— Hvad de brottslige beträffar — fram-
stötte riddar Bengt med en röst; som ville
stocka eig i halsen — så skola de blifva till
Engelbrekt utlemnad2, sedan de först utstått
det straf, jag vill pålägga dem; hvad åter de
öfrige evernerna angår, så vill jag om dem