KIEEEEESEESSES EEE AAA SES — Då I låten lugna eder af dena ädle mannens ord — sade han — så hören dertill ett ord af mig: Jag vill minna eder på det beslut, som fattades i Arboga och som lade halfva makten i denne mannens hand; Det kan eder synas så; som om valet af en rikshöfvidsman upphäft detta beslut; men sådan är icke min mening; utan vill jag att detta beslut skall stånda fast; och redan i morgon vill jag sammankalla rådet att derom öfverlägga och besluta; Dessa marskens och Engelbrekts ord lugnade i någon mån de upprörda sinnena. Borgarne lemnade salen; sedan de ytterligare med oåterhållbar glädje helsat Engelbrekt; och så var denne åter ensam med den nyvalde rikshöfvidsmannen och herrarne. Marsken gick fram och räckte honom sin hand: — I kunnen vinna mäns hjertan; Engelbrekt — sade han — Carl Knutsson skall aldrig glömma denna stund! Men riddar Bengt Stensson stod mörk och eluten vid en pelare i salen; Engelbrekt gick fram till honom och sade: — Godt att jag träffar eder sjelf; riddar Bengt! — Jag har förgäfves spanat efter edra svenner framför Nyköping! — Öfver mig och mina svenner bjuder ingen annan än rikets höfvidsman — svarade riddaren kort och med sammanbitna tänder: — Nej, nej, riddar Bengt — inföll Carl Knutsson — det budet månden I höra, hvad jag sade de redlige männen af Stockholms stad; det vill jag stå fast vid, och i öfvermorgon vilja vi med gamman dricka en bägare för eder son och hans hjertans kär på Telje slott!