Gotlandshästen, ) Den rent Gotländska hästen; som af allmogen kallas aruss eller askogsbagge, förekommer allmänt på ön och utgör med all säkerhet; liksom hästarne på de öfriga öarne i Östersjön, en särskild race; Denna race är liten, vanligen ej mer än 6—8 qvarter hög; till färgen röd; brun eller svart; Den har ett litet, men kanske något tungt hufvud; stark kroppsbyggnad; fina men senfulla extremiteter och de aldra som näpnaste små; men starka hofvar; kort och krusig mahn och svans, lång och tät hårbeklädnad; gångarten är skridt eller traf. Dessa små hästar finnas temligen talrika, oaktadt antalet betydligt minskatsgenomjordegodelningen och de på sednare åren vidtagne transporter af dessa djur till Tyskland, der de användas bland annat fär mjölkkärrorna; De träffas på hela ön; förnämligast på dess södra del: skogen är deras födelseort; der trifvas och finna de sig mest belåtna äfven under den kalla och stormiga vintern. Under vintern lefva de af granoch enris samt af den under snön befiatliga ljungen och mossan; Sällan besöka de bebodda platser, men undantagsvis vid myeket kalla och stormiga vårar ) Ur veterinärläkarens i Wisby, hr E. Schougs till Sundhetskollegium afgifna årsberättelse för 1866, införd i 2:dra häftet för i år af den särdeleg väl redigerade Tidskriften för Veterinärmedicin och Husdjursskötsel.