Grums socken genom exekullv auktion till kon sul Robert Lindhult i Göteborg för 60,600 rdr rmt Den stora hatsermen har åter visat sig. Norska Morgenbladet meddelar ett å extra ting i Mandal hållet protokoll 1örande en s: k: sjöorm,; som skall ha visat sig på Mandalsfjorden eller, rättare, Mannefjorden, lördagen den 13 juli. De personer; som infunnit sig för att meddela upplysningar; erbjödo sig att med ed fästa sina förklaringar; hvilket dock rättens ordförande afböjde, intill dess sig visade om de hade något af intresse att meddela; emellertid erinrade han dem om edens vigt och värde samt det straff för falsk edgång, lagen stadgar: Första vittnet; lotsen G; Jörgensen; 49 år gammal; berättade att han, som den 13 juli jemte sin lille son varit ute för att taga upp sitt laxnät, på återväg till Villingskäret der han ämnade breda ut detsamma till torkning; af sin son gjordes uppmärksam å någonting; hvilket sam i vattnet: Vittnet trodde först att det kunde vara en fisk; som hade sprängt sig, såsom vittnet kallar det, eller på annat sätt tagit skada. Djuret kom emellertid vittnets båt på tre å fyra famnmar nära; och då fick han se att det; som visade sig öfver vattnet; var någonting som liknade hufvudet å ett större djur; hvarpå funnos liksom två utsprång; ett på hvardera sidan. Detta hufvud såg ut att sluta i en spets; men några ögon kunde han ej observera. Vittnet slog med åran mot båten; för att se om djuret skulle låta skrämma sig; och omedelbart derefter försvann hufvucet för flere minuter: Emellertid hade vittnet kommit i land på Villingskäret och observerade då åter samma hufvud; som nu visade sig större än förut; så att vittnet kunde märka att det förut ej varit helt och hållet ofvan vattnet. Djuret sam nu fram och tillbaka mellan Villingskäret och Kleven i en half timmas tid och kom vittnet på omkring 60 alnar nära; det sam mycket stilla och rörde sig nästan icke i vattnet: Vid klockan 6 lemnade vittnet Villingskäret; och djuret blef då borta en liten: stund; Men plötsligen visade det sig 20 åa 30 alnar från båten; kort efter började det skjuta etark fart utåt fjorden; och då visade sig ett svall efter djuret nästan som efter en ångbåt. Vid detta tillfälle observerade vittnet tydligen; på omkring 100 alnars afstånd, att djurets kropp bildade ett halftjog eller flere bugter med omkring tre fots afstånd mellan hvarje: Skulle han yttra sig öfver den längd; han observerade på vattenytan, så ville han antaga denna till omkring 30 fot; han tror likväl att djuret var längre; eftersom det var ungefär lika tjockt i båda ändarne,; hvilket han förmodade antyda en större längd under vattnet: — Vittnet beedigade sin berättelse: Med honom instämde till alla delar hans son, tio å elfva år gammal; Två andra lotsar hade på temligen långt afstånd iakttagit djuret som rörde sig i bugter och sköt stark fart. Femte vittnet; handelsborgaren Bessesen hade sett djuret röra sig mycket fort i vertikala brytningar; det syntes vara mycket långt och tjockt. Liksom de föregående hade han farit mycket på sjön; men aldrig sett någonting liknande: Sjette vittnet; tullbetjenten Torkilsen; hade sett djuret dels ligga stilla; visande en mängd bugter med flera fots distans, derefter försvinna under vattnet, sedan åter komma upp och ila med ångbåtsfart; framkallande stora böljor i sjön; Han betviflade lika litet; som de föregående vittnena; att det var ett enda djur: Djuret var tjockt och stort; och det såg ut; som hade det varit en stor kropp; ungefär som en liten hval; framför bugtningarne; alldenstund på vattnet flöt en mörk 5 å 6 famnar lång kropp; som rörde sig rakt framför dessa; utan att bugta sig som de. , Med detta vittne instämde lotsen Nils Olsen; Attonde vittnet, äfven en gammal lots; hade sett något som liknade ett hufvud öfver vattnet och fem famnar bakom en del bugter; mellan dem och hufvudet kunde man ej se någon kropp; djuret rörde sig hastigt och framkallade små böljor i sjön. Vittnet kunde emellertid; då det redan börjat mörkna; när han i sin båt naxcserada förhi dinret. 01 närmara haealkrifua få.