bragder och ära; hvar gång höfdingskapet nämn-
des; Kanske stod der ock vid sidan af dessa
drömmar en; som hviskade om en belöning af
ljufvare art — en belöning; hvartill bragderna
skulle bana honom vägen. Hoppet är ungdo-
mens bästa egendom, och hvar det finnes en
aldrig så liten glänta på den molnhöljda him-
melen så lyser det fram med sin förgyllande
sol;
Kanske var det något sådant som gaf färg
åt Hermans bleka kind; då han blygsamt tog
plats bakom Engelbrekt i kretsen af de allvar-
lige män; hvilka hade sammanträdt för att råd-
göra om saken; eller bättre för att afhöra En-
gelbrekts beslut; ty ingen fanns i hela den stora
hären, som icke trodde på Engelbrekt; som på
ett öfvermenskligt väsende. Och derför var hans
vilja allas lag, derför voro rådplägningarna knap-
past något annat än ett bekräftande af hvad
han föreslog. Men de voro dock nödvändiga;
emedan de lågoi sjelfva naturen af hela denna
folkresning; hvars vilkor och mål var bevarandet
af hvarje mans frihet och beslutande rätt:
— Nu är hären skiftad — sade Engelbrekt
här; sedan han redogjort för några andra ärenden
— och som mig synes, bör en afdelning gå
utmed sjökanten ned emot Tjust och Stäkeholm.
Den andra skaran; menar jag; bör taga vägen
in åt Småland och börja med fogden på Rum-
laborg och sluta åt Hallandsgränsen. Der vill
jag, om så Herren står oss bi och allt går oss
väl i händer; vara till mötes med den tredje
afdelningen, och med denna drager jag härifrån
norrut till Örebro, der som I veten Mats Ket-
tilberg väntar oss: Hafva vi väl det slottet i
våra händer; så må vi draga ned bland West-