WERE Parisiska Damtoiletter. —— 3. Ju enklare ju simplare, yttrade en gång en af Sverges förnämsta skalder — en känd satir: Denna sats kan dock föga tillämpas då frågan gäller sättet att kläda sig: I detta fall skänker enkelheten ett större värde åt individen och intresserar tusen gånger mer än den dyrbaraste och på alla upptänkliga sätt utstyrda toilett: På Hötel-de-Villev-balerna i Paris söka damerna vanligtvis öfverträffa hvarandra i dyrbarhet och lyx; samt hvad industrien har ypperst i elegans att framvisa: En sådan tafla som framställer sig för främlingen i en af dessa salonger, då Beine-prefekten ger soire med dans, är omöjlig att beskrifva, och teckningen af de rika, från alla moder hemtade toiletterna skulle minst fordra volymer — och vi hafva här endast en bråkdel af en till vårt förfogande: På en af dessa baler, våren 1866, frapperade mig i sanning en ung dam, och jag vågar påstå att ingen fanns som icke fästade synnerlig uppmärksamhet vid henne, och mången utsmyckad tärna kände afund vid hennes åsyn: Hon var strålande vacker och hade den mest bländande hy. Rundtom den alabasterhvita halsen föllo svarta lockar af yppig rikedom; Hon var klädd i en enkel hvit mousselinsklädning, hade ett rosenfärgadt bälte kring den smärta midjan och en smal Brisselspets vid det urringade lifvet; Ej ett garnityr, intet broderi; icke ens en blomma — intet; Ej den minsta perla sammanhöll klädningen vid axeln; ej ett halsband fick täfla med den bländande halsen. Endast i håret skimrade en diamant, men en diar mant värd tio de dyrbaraste af qvällens drägter. Hela hennes kostym kostade kanhända 100 francs, sättet att uppbära den var oskattbart. Hon var ryska, tjugu år; enka — och egde en half million rubel i ränta. Hvilken ent Rista VE LR NERE OR 06 SRA 4 SEN SRA de RR SA Ra SR AN GE NTA NN