Danska orbetareföreningens
besök i Peris kuatakomber,
Härom skrifver en korrespondent till Göteborgs-
posten följande: Hvar och en förser sig med
tt stort stearinljus; det är nemligen mörkt nere
underjorden; men se hvilken massa menniskor!
ön tvåhundra menniskor inne på gården, som
prata och skratta och vända ut och in på roc-
carne för att icke få stearinfläckar på dem.
Men nu börjar nedfärden. En lång trappa 90
steg, leder ned i djupet. Här börjar en smal
gång som endast tillåter oss att gå en och en
sender. Men se denna egendomliga anblick:
Gången slingrar sig i flera krökningar och ge-
nom några förfallna hvalf kunna vi se dem som
äro långt före oss. Det är som en lång orm
skulle slingra sig fram, der vi komma i en
oändlig gåsmarsch; hvar och en med sitt ljus i
handen. Gången är hvälfd ech murad. Här
och hvar synas igenfallna sidogångar, men man
får ej beträda dem: Rakt fram, endast efter som
föraren visar oss. Allt efter som vi vika af hafva
gångarne sina egna namn efter de gator och
gvarter under hvilka de löpa; 8e här komma
vi till sjelfva likkällrarne; i manshöga trafvar;
som vedstaplar ungefär, ligga här benen sym-
metriskt ordnade, och af skallarne bildas bårder
och listverk: Inskriptioner bär och der gifva
tillkänna på hvilken kyrkogård de blifvit hop-
samlade: Paris har nemligen haft flera kyrko-
gårdar som vid de allmänna rifningarne och
planeringarne fått försvinna, hvarvid benen blif-
vit kopsamlade och förda till katakomberna.
De yngre först, de äldre sist; allt efter deras
ålder i tjensten, De första taflorna bära olika
år på 1850-talet. :Derefter komma vi längre
tillbaka i tiden. Efter att hafva passerat 20-
och 30-talet finnas här åtskilliga med 1804;
om en stund äro vivid 1792. Här hafva vi revo-
lutionsmännen. Flera taflor bära inskriptionen:
Hopsamlade efter den och den striden vid Tuile-
risrna och vid andra platser. Här och der äro
äfven taflor med åtskilliga tänkespråk och sen-
tenser uppslagna. Men hvad nu? Har äfven
svenskan hittat hit ned. Jordens oro viker,
för den frid som varar, Grafven allt förliker,
Himlen allt förklarars; Under en fransysk vers
följer åter ett tänkespråk: Intet lif utan
död; ingen död utan life. Nederst finna vi för-
klaringen: La visite du Prince Oscar de la
Suede le 7 Mai 1867, Den är således af helt
färsk datum denna inskription, och troligen den
nyaste: Men man kör oss oupphörligt framåt.
1786 är det tidigaste årtal vi upptäcka. Nu
äro vi åter vid en trappa och uppstigandet be-
gynner. Det går litet långsamt, ty alla skola
räknas, att ingen må ha qvarglömts der nere
i djupet. Vid utgången omringas vi af gur-
mor och barn; som med en ihärdighet utan
hejd skrika: Skänk mig ert ljus! Skänk mig
ert ljus! — Nå; så tag det och spring då; din
lilla gamin. Vandringen varade i 20 minuter.
Utvandringen till Nor d-ame-
rika. Från januari till juli månad detta år
hafva 120,305 emigranter ankommit till New-
york från europeiska hamnar; motsvarande anta-
let under samma tid förlidet år utgjorde 119,624:
I medeltal anlände 1,100 emigranter dagligen:
Tvenne nordamerikanska ör-
logsfregatier lära; enligt finska tidnin-
gar, vara att förvänta till Helsingfors hamn.
De heta Franklin och Minnesota samt äro
på väg till Kronstadt. På antingen fram eller
återresan göres ett kort besök i Helsingfors.
pMinnesota är öfningsfartyg för kadetter.
mm Are——e—————————————— speoeemmmsesmmamsummsmsans