det mesta ai vårbruket lärer varit fullgjordt före
den inträffade väderleksfö ändringev; är det ena
med det andra i högsta måtto tillfredsställande för
närvarande. Boskap och hästar och andra sådana
djur, som nu en tid fått stå på förknappning eller
kanske svältkur, kunna utsläppas och få sig sitt
. lystmäte sf fårskt gräs.
r2mesmmmttMNINIOI3S
Engelsmän i IVorge. En korre-
spondent till Göteborgs Handelstidning skrifver
från Kristiania bland annat:
Jag hörde en dag på ångbåtskajen ett par engels-
män; vid åsynen af ett stort engelskt ångfartyg,
som just lade till och förde en hel laddning af
deras landsmän till oss, utbrista: Norway har nu
blifvit så modernt i England, att hvarje skräddare
i London om sommaren måste göra en utflygt dit.
Dessa ord voro betecknande nog i förhållande till
den mängd kuriösa individer, hvilka midsommarti-
den - bringar oss af dessa flyttfoglar; deremot be-
teckna: de ej alldeles qvaliteten af de engelsmän,
somår efter år gästa vårt land. Ingenting är hem-
ligen vanligare än att gentlemen och tillochmed
damer af! Englands högsta adel, ända upp till her-
tigar och hertiginnor, taga sig en atripe till Norway
på denna tid af året, och många af dem återkomma
reguliert Hvarje å. Hela vestkusten ända till
Tromsö, befares af yachtklubbens vackra fartyg,
och hela sällskaper anlända hit på egna ångbåtar,
hvilka de hyrt för turen. De fleste taga dock vä-
gen öfver Kristiania, hvars förtjusande omgifningar
under sommaren nog äro värda en resa till detta bar-
bariska land. Efter ett kort uppehåll ihufvudstaden,
flacka de landet igenom från Lindesnzes till Nordkap,
i det de åka en och en i kaärrioler. Jag mötte förlidet
år i Valders 14 karrioler i rad, bland hvilka de 6
innehöllo hvar sin engelska dam, som sjelf skötte
tömmarnhe. I Bergens stift, Thelemarken, Roms-
dalen, Österdalen och Finnmarken uppehålla de
sig gerna någon längre tid, för att fiska i fjell-
vattnen och jaga på högfjällen. De underkasta sig
dervid med största tålamod allehanda försakelser
och besvärligheter, och fjällboarnes primitiva se-
der och bruk intressera dem mycket. Jag såg i
Romsdalen tvenne unga lorder sitta med benen
uppe i spiseln och sköta om en panna, i bvilken
stektes fläsk åt dem, medan husmodern hade gått
ut, för att hemta mjölk. Finmarken besöka de
dels för att se midnattssolen i dess underbara prakt,
dels för att fiska lax i elfvarne, hvilka innehålla
en sådan mängd fisk, att de fremmande bruka sä-
ga, att elfvarne i Finmarken äro stensatta med
lax,. Stora partier af dessa elfvar förpakta en-
gelsmännen mot höga priser, vanligtvis på 5 eller
10 år, och på flera ställen ha de köpt egendomar,
belägna vid laxelfvar, hvarigenom de förvärfva sig
andel i fiskerättigheten. i Många af dem tala rätt
bra norska samt känna den norska och danska
litteraturen. — Engelsmännens kostliga uppträ-
dande, deras lust att inlåta sig med fjällbonden,
för ått lära känna urfolkets plägseder, samt deras
frikostighet i penningesaker (efter norsk måttstock)
har gjort dem välkomna i fjällbygderna, och en
mängd bistörier cirkulera om deras personer och
deras bedrifter på högfjällen. Dessa underliga
personligheter se vi för närvarande i mängd på
våra gator, och hvarje från England anländande
ångare medför nya individer.
Hinesisk konsert i Paris. De
kineser, som för närvarande vistasi Paris, ämna
i sin konsertsal gifva en konsert, som tyckes
blifva högst egendomlig och om hvilken man i
Paris talar med mycken nyfikenhet. Kineserna
hafva; som man vet; en djup vördnad för guld-
åldern: Forntiden är för dem ett slags helge-
dom; och då de göra en revolution, sträfvar
denna ingalunda framåt utan tillbaka; De sur
ger; som de sjunga nu för tiden; ha varit sjunga
i 20 eller 30 sekler, och deras musik är raka
motsatsen till allt hvad framtidsmusik heter:
Vid ifrågavarande konsert komma följande num-
ror att utföras: 1) Den stora vändningen,
en helig dans; uppförd omkring det altare, på
hvilket soletis-son under guldåldern offrade till
sina förfäder: 2) Svalans återkomst;, en po-
pulär; sentimental ballad; som skall vara 12,000
år gammal; och 3) Trolofningssången, som är
ungefär lika gammal;
En luftsegling. Bland de många till-
dragelser; som under expositionen i Paris till-
dragit sig allmännare uppmärksamhet, är äfven
luftballongen eJättens uppstigande, hvilken bal-
long blifvit så namnkunning genom hr Nadars
oförskräckthet. Det har länge talats om, att en
ny luftsegling förbereddes. Läsaren pårcinner
sig utan tvifvel; huru den berömde luftseglarens
utflykt till Hannover aflopp, och bur nära det
var; att han då med lifvet fått plikta för sin
djerfhet: Man kan derföre förstå det inttesse;
som en ny expedition skulle uppväcka hos pa-
risarne och dervarande främlingar, och med hvil-
ken otålighet man afvaktade utgången. Jätten
ir den största ballong iman hittills känt. Den
består af dubbelt hvitt siden, som bildar 118
våder: den är 70 metres hög och har ett om-
fång af omkring 60 metres: Till denna kolos-
sala maskin har mau användt icke mindre än
7,000 metres (1 metre något öfver 1!2 svensk
aln) siden å 5 rdr 25 öre, och man ser såle-
des; att det icke är någon småsak stt utrusta
ott Awulilt luftekhann — TYygt KLAR Ffa Lar om