det mesta ai vårbruket lärer varit fullgjordt före den inträffade väderleksfö ändringev; är det ena med det andra i högsta måtto tillfredsställande för närvarande. Boskap och hästar och andra sådana djur, som nu en tid fått stå på förknappning eller kanske svältkur, kunna utsläppas och få sig sitt . lystmäte sf fårskt gräs. r2mesmmmttMNINIOI3S Engelsmän i IVorge. En korrespondent till Göteborgs Handelstidning skrifver från Kristiania bland annat: Jag hörde en dag på ångbåtskajen ett par engelsmän; vid åsynen af ett stort engelskt ångfartyg, som just lade till och förde en hel laddning af deras landsmän till oss, utbrista: Norway har nu blifvit så modernt i England, att hvarje skräddare i London om sommaren måste göra en utflygt dit. Dessa ord voro betecknande nog i förhållande till den mängd kuriösa individer, hvilka midsommartiden bringar oss af dessa flyttfoglar; deremot beteckna: de ej alldeles qvaliteten af de engelsmän, somår efter år gästa vårt land. Ingenting är hemligen vanligare än att gentlemen och tillochmed damer af! Englands högsta adel, ända upp till hertigar och hertiginnor, taga sig en atripe till Norway på denna tid af året, och många af dem återkomma reguliert Hvarje å. Hela vestkusten ända till Tromsö, befares af yachtklubbens vackra fartyg, och hela sällskaper anlända hit på egna ångbåtar, hvilka de hyrt för turen. De fleste taga dock vägen öfver Kristiania, hvars förtjusande omgifningar under sommaren nog äro värda en resa till detta barbariska land. Efter ett kort uppehåll ihufvudstaden, flacka de landet igenom från Lindesnzes till Nordkap, i det de åka en och en i kaärrioler. Jag mötte förlidet år i Valders 14 karrioler i rad, bland hvilka de 6 innehöllo hvar sin engelska dam, som sjelf skötte tömmarnhe. I Bergens stift, Thelemarken, Romsdalen, Österdalen och Finnmarken uppehålla de sig gerna någon längre tid, för att fiska i fjellvattnen och jaga på högfjällen. De underkasta sig dervid med största tålamod allehanda försakelser och besvärligheter, och fjällboarnes primitiva seder och bruk intressera dem mycket. Jag såg i Romsdalen tvenne unga lorder sitta med benen uppe i spiseln och sköta om en panna, i bvilken stektes fläsk åt dem, medan husmodern hade gått ut, för att hemta mjölk. Finmarken besöka de dels för att se midnattssolen i dess underbara prakt, dels för att fiska lax i elfvarne, hvilka innehålla en sådan mängd fisk, att de fremmande bruka säga, att elfvarne i Finmarken äro stensatta med lax,. Stora partier af dessa elfvar förpakta engelsmännen mot höga priser, vanligtvis på 5 eller 10 år, och på flera ställen ha de köpt egendomar, belägna vid laxelfvar, hvarigenom de förvärfva sig andel i fiskerättigheten. i Många af dem tala rätt bra norska samt känna den norska och danska litteraturen. — Engelsmännens kostliga uppträdande, deras lust att inlåta sig med fjällbonden, för ått lära känna urfolkets plägseder, samt deras frikostighet i penningesaker (efter norsk måttstock) har gjort dem välkomna i fjällbygderna, och en mängd bistörier cirkulera om deras personer och deras bedrifter på högfjällen. Dessa underliga personligheter se vi för närvarande i mängd på våra gator, och hvarje från England anländande ångare medför nya individer. Hinesisk konsert i Paris. De kineser, som för närvarande vistasi Paris, ämna i sin konsertsal gifva en konsert, som tyckes blifva högst egendomlig och om hvilken man i Paris talar med mycken nyfikenhet. Kineserna hafva; som man vet; en djup vördnad för guldåldern: Forntiden är för dem ett slags helgedom; och då de göra en revolution, sträfvar denna ingalunda framåt utan tillbaka; De sur ger; som de sjunga nu för tiden; ha varit sjunga i 20 eller 30 sekler, och deras musik är raka motsatsen till allt hvad framtidsmusik heter: Vid ifrågavarande konsert komma följande numror att utföras: 1) Den stora vändningen, en helig dans; uppförd omkring det altare, på hvilket soletis-son under guldåldern offrade till sina förfäder: 2) Svalans återkomst;, en populär; sentimental ballad; som skall vara 12,000 år gammal; och 3) Trolofningssången, som är ungefär lika gammal; En luftsegling. Bland de många tilldragelser; som under expositionen i Paris tilldragit sig allmännare uppmärksamhet, är äfven luftballongen eJättens uppstigande, hvilken ballong blifvit så namnkunning genom hr Nadars oförskräckthet. Det har länge talats om, att en ny luftsegling förbereddes. Läsaren pårcinner sig utan tvifvel; huru den berömde luftseglarens utflykt till Hannover aflopp, och bur nära det var; att han då med lifvet fått plikta för sin djerfhet: Man kan derföre förstå det inttesse; som en ny expedition skulle uppväcka hos parisarne och dervarande främlingar, och med hvilken otålighet man afvaktade utgången. Jätten ir den största ballong iman hittills känt. Den består af dubbelt hvitt siden, som bildar 118 våder: den är 70 metres hög och har ett omfång af omkring 60 metres: Till denna kolossala maskin har mau användt icke mindre än 7,000 metres (1 metre något öfver 1!2 svensk aln) siden å 5 rdr 25 öre, och man ser således; att det icke är någon småsak stt utrusta ott Awulilt luftekhann — TYygt KLAR Ffa Lar om