— Nu — sade han — lärer det stå illa
till med erkebiskop Arnold. Han ligger der
på Arnö; och jag hafver hört folket säga, att
han icke lärer mera kunna vänta att so en
helsans dag. Men bedröfligt är det att höra
annan måns tal; att argare bof ej någonsin
varit prest. Hans sjukdom lärer vara ohygg-
lig söka
— Ja; ja — inföll biskopen — en skamlig
sjukdom. Det är dock mindre detta; än den
heliga kyrkans sak, som förer mig hit. Jag
trodde ihig här skola träffa min värdige bro-
der, biskop Olöf; men han lärer just nu hafva
dragit in i Upsala stift och; som hans folk sä-
ger, för att besöka den sjuke erkebiskopen på
Ornäs.
— Nå väl; fromme fader — sade dervid herr
Christer — det synes mig förträffligt; om I
nu viljen gästa mig på Räfvelstad, då I
ämnen draga efter biskop Olof. Jag skall
sända bud till honom; att han tager in hos
mig på återvägen; så kunnen I der bäst sam-
tala om de heliga ärendena. Långt är det
icke heller till biskop Thomas i Strengnäs :..
— Hafven tack för eder välmening; herr
Christer Nilsson! Kommer icke biskop Olof
åter innan qgvällen; så vill jag i morgon draga
istad, och då lärer jag tåga eder på orden.
Nu var bordet fullsatt med rätter af alla
slag, och man redde sig till måltids: Jösse
Briksson hade ingenting sparat, och han fick
serskildt af biskop Knut höra sig prisas som
serdeles lycklig att kunna åstadkomma en så-
dan anrättning, utan attlbryta mot kyrkans bud
och antagen ordning under fastan:
De yngre herrarne närmade sig frusidan och