Article Image
hennes lefnad en längre varaktighet; hennes sjä renhet och oskuld, hennes förstånd en medfödt större skärpa, hennes själs öga en djupare, full komligt oförvillad uppfattning af naturen och Guds verk; man ställer henne närmare skapa ren, gör henne till föremål för hans beständig: omsorg och vård, samt anser henne värdig der Högstes omedelbara beskärm. Först den ur sprungligen rena och gudomliga menniskonatu rens urartande — genom lustarnes demoniska inflytande och den fria viljans missbruk — för svagade. hennes kraft; förkortade tiden för hen nes tillvaro; minskade hennes gestalts ursprung liga skönhet, smutsade renheten och inskränkte själens makt och kraft. Den öfver det syndiga slägtet yredgade allmakten nedkastade;: henne straffande. från hennes ursprungs höjd och förnedrade : ,henne ill detta väsende, som, i beständig strid med sin dubbla natur, blott genom dygdens beständiga utöfning i lidandets och frestelsernas skola samt genom ihärdiga själsansträngningar ofullkomligt kan återförvärfva menniskans ursprungliga andliga och lekamliga förmåners. i Sådan är den föreställning sagan gifver om .mensklighetens. första slägte — en storartad föreställning, och likväl endast en myth, Den är rotad i den säldsta religionen och har fortplantats; genom skaldernas sånger; men i verkligheten återfinnes den icke, och oförtröttad forskning har blottat sagan på dess belgongloria. Vi veta, alt den okultiver nniskan öfverallt och AN alla hek sd en typ af råhet, som ofta mera närmar henne till de vilda djuren; än till den civiliserade menniskan i hennes högsta utveckling: De karakteristiska kännetecknen på menniskan i urtillståndet äro öfverallt desamma: ett ofullkomligt och till de enklaste behofyen inskränkt språk, vilda passioner; utan återhållsamhet i viljan, grof sinnlighet och dess tillfredsställande såsom lifvets ändamål; samma likgiltighet om likars lif, som hos rofdjuren; osällskaplighet; den starkaste handen eller största bakslugheten såsom grundval för våldsvälde; qvinnan är slafvinna och barnen äro fädrens lifegna till dess sönerna med armstyrkans tillhjelp och döttrarna genom anslutning till en annan man frigöra sig derifrån. Af ovanligt hög ålder finner man intet spår, icke en gång af större fysisk kraft. Kortligen: alla de mythiska föreställningarne om menhniskoslägtets ursprungligen stora herrlighet försvinna inför forskningen gom en dimma, och icke ens skuggan återstår: Endast kultur och uppfostran förmå utveckla den menskliga varelsen till menniska, och dertill fordras ofta många generationer; ja, så djupt ligger stundom dess frö förborgadt, att alla förgök; att genom civilisationens . solstrålar framlocka detsamma; misslyckas. Det finnes folkslag, hvilka sedan årtusenden lefva uti sina skogar i samma oföränderliga urtillstånd, som på första dagen af sin ; tillvaro, och hvilka lika litet kunna civiliceras som. vargen kan tämjas. Otillgängliga för mensklig kultur, försvinna de från den mark, der de sammanstött med civilisationen, likasom rofdjurens slägten försvinna; der rödjarens yxa och plogbill framgå. ; —r.

28 juni 1867, sida 3

Thumbnail