Herr Kahlson uttryckte sin glädje öfver at denna fråga blifvit å mötet väckt, samt uttalade den önskan att undervisning i välläsning måtte allmänt i skolorna införas, men att dessförinnan skollärarne sjelfva måtte få genomgå en kurs deri; och att ämnet lades mera vigt på än hittills vid. folkskollärareseminarierna, så att derifrån utgående skollärare ej må vara i okunnighet om en så vigtig sak. Detta uttalande blef äfven mötets beslut. Om de olika tonbeteckningssätten fördes en skarp strid mellan hrr Sandberg och Kahlson å ena sidan, hvilka förordade solfametoden; och Erixon å andra sidan; som menade att solfasystemet ej var något nytt och ej erbjöd sådana företräden; att han blifvit öfvertygad om dess stora lämplighet framför noter eller siffror. Herr Sandberg gaf en ganska tillfredsställande förklaring öfver dess fördelaktiga användande i England och Skottland, hvarest :solfametoden är allmänt antagen så väl i skolorna som vid kyrkosång; Hr S. uppmanade:dessutom enhvar att försöka den först, innan någon förkastelsedom uttalades öfver densamma. På framställd proposition; om man skulle förorda solfametoden,; svarades nej; emot hvilket beslut hrr Sandberg och Kahlson anmälde reservation: Sista frågan om skoldisciplinen blef ej föremål för någon diskussion: Skolläraren Kahlson sade sig på mötet i Gefle hafva lofvat att på hvarje provinsmöte framställa det förslaget, att en eller flera deputerade från hvarje stift eller förening skulle sändas till de allmänna mötena; och som ett sådant nästa år kommer att hållas i Örebro, hemställdes huruvida mötet ej vore benäget att utse någon eller några att representera stiftet dervid: Hr Sandberg gillade framställningen, och ordföranden föreslog att-man genast borde utvälja tvenne; hvilget bifölls, hvarefter skollärarne Berg vid Finspong och Engström i Norrköping utsågos: Nästa stiftsmöte utsattes att hållas i Westervik.