ENGELBREKT ENGELBREKTSSON,
HISTORISK ROMAN I 2 DELAR.
Af 0. GEORG STARBÄOKE.
FÖRSTA DELEN.
(Forts. från föreg. JF.)
Det var ej på den tiden så svårt som nu;
att hålla eller taga reda på främlingar; hvilka
kommo till hufvudstaden; åtminstone när inga
större högtidligheter eller herremöten ditdrogo
större samlingar af folk. Derföre kunde också
Jösse Erikssons sven af den beskrifning; som
brovakten lemnade, igenkänna att den han
sökte var ibland dem som föregående dagen
ridit in i Stockholm: Vakten hade äfven; dock
alldeles händelsevis; sett honom rida framåt.
kyrkan, hvaraf man kunde sluta, att han styrt
kosan inåt staden. Borganäsknekten kom på
detta sätt til torget vid rådstugan; — det var
tidigt på morgonen — och här ville hans lycka;
att en af rådstjenarne mötte honom, som lika-
ledes föregående afton sett mannen taga af in
åt Svartmangatan och i honom granneligen
märkt en främling:
Sålunda kom det sig, att Engelbrekt kunde
se honom, då han gick ned åt hamnen; Sven-
nen hade också i samma ögonblick fått ögat
på Engelbrekt och skyndat fram till gränden;
vid hvars hörn han stannade för att ytterligare
följa sitt rof och få reda på hans bostad; Just
som han då skulle gå ned i gränden, fick han
sigte på den lille Kort Rogge, som nyfiket stod