Utrikes-Nyheter.
AMNESTIEN FÖR POLACKARNE.
I Petersburgertidningen Nordische Post för
den 1 juni offentliggöres det förr omnämnda
kejserliga amnestidekretet. Ifrågavarande ukas
är utfärdad den 29 maj i Wirballin och af föl-
jande innehåll: Alla ännu icke afslutade ankla-
gelser sedan det sista upproret nedläggas; de i
upproret invecklade individerna, med undantag
af kriminella förbrytare erhålla amnesti; inga
nya processer inledas; de i Ryssland interne
rade polackarne tillåtas att vända tillbaka till
sina hemorter, när de hafva intyg om godt upp-
förande; polske andlige få af ståtbållarne tillåtelse
att vända tillbaka: de, som bo längre bort i
de vestliga guvernementen, få tillstånd att
flytta till Polen, så vida de hafva intyg, att de
uppfört sig väl; de andlige behöfva dertill ståt-
hållarnes tillåtelse.
TURKISKE SULTANENS RESA TILL PARIS.
En betydlig del af sultanens civil-lista åtgår
till betäckande af kostnaderne för hans resa till
Paris och hof-förvaltningen har derför sett sig
nödsakad att upptaga ett extra lån på 7,500,000
rdr rmt. Sultanen kommer att medtaga sina
hästar, en del af sin lifvakt och sin palats-.
musik.
MEXIKANSKE KEJSARENS TILLFÅNGA-
TAGANDE.
Depescher från Mexiko, offentliggjorde i New-
yorks tidningar, bekräfta Queretaros intagande
af de liberale den 15 maj. Kejsar Maximilian
samt hans trogne generaler Mejia och Miramon
blefvo dervid tillfångatagne. Denna nyhet är
egnad att ingifva oro för erkehertig Maximilians
öde. För halfannan vecka sedan tillkännagafs
att Queretaro var intaget och att man icke visste
hvar Maximilian var, men Queretaro har emel-
lertid nu verkligen blifvit taget och på samma
gång Maximilian samt Mejia och Miramon, hans
dugligaste generaler: En obestyrkt tidnings-
uppgift angifver att f. d; kejsaren skall skju-
tas; men härtill kan man icke gerna sätta någon
tro, huru bittert än mexikanarne hata fienden till
deras sjelfständighet. Såsom ett talande exempel
på lyckans ombytlighet och faran af att lita
för mycket på dess gunst, vilja vi här återgifva
ordalagen i ett dekret; som Maximilian utfär-
dade i oktober 1865, då den österrikiske erke-
hertigens tillfångatagande af den mexikanske
presidenten väl var en händelse, hvarpå båda
parterna minst tänkte: Den saka, yttrade sig
Maximilian, hvilken Don Benito Juarez har
understödt med så mycken tapperhet och ihär-
dighet, har slutligen dukat under för folkviljan,
och de stråtröfverier, hvartill den urartat; måste
tillintetgöras genom aflägsnande af dess chef
från hans fäderneslandu. Juarez lemnade lik-
väl icke landet och har icke heller sedan
dess lemnat det på en enda dag. Emel-
lertid befallte Maximilian, förlitande sig på
sin skenbara framgång, olyckligtvis i samma
dekret att alls; hvilka derefter anträffades; med
vapen i hand för sitt täderneslands oberoende,
skulle skjutas; och straxt derefter tillämpades
helt kallblodigt denna betallning på general
Arteg, en sann vän af sitt fosterland och af en
oförvitlig karakter, samt på flere andra republi-
kanske öfverstar. Man må emellertid hoppas;
att presidenten Juarez, hvilken man aldrig tillvi-
tat grymhet, skall följa en mildare politik, och
att Maximilian måtte sparas, för att sätta ho-