Utrikes-Nyheter. AMNESTIEN FÖR POLACKARNE. I Petersburgertidningen Nordische Post för den 1 juni offentliggöres det förr omnämnda kejserliga amnestidekretet. Ifrågavarande ukas är utfärdad den 29 maj i Wirballin och af följande innehåll: Alla ännu icke afslutade anklagelser sedan det sista upproret nedläggas; de i upproret invecklade individerna, med undantag af kriminella förbrytare erhålla amnesti; inga nya processer inledas; de i Ryssland interne rade polackarne tillåtas att vända tillbaka till sina hemorter, när de hafva intyg om godt uppförande; polske andlige få af ståtbållarne tillåtelse att vända tillbaka: de, som bo längre bort i de vestliga guvernementen, få tillstånd att flytta till Polen, så vida de hafva intyg, att de uppfört sig väl; de andlige behöfva dertill ståthållarnes tillåtelse. TURKISKE SULTANENS RESA TILL PARIS. En betydlig del af sultanens civil-lista åtgår till betäckande af kostnaderne för hans resa till Paris och hof-förvaltningen har derför sett sig nödsakad att upptaga ett extra lån på 7,500,000 rdr rmt. Sultanen kommer att medtaga sina hästar, en del af sin lifvakt och sin palats-. musik. MEXIKANSKE KEJSARENS TILLFÅNGATAGANDE. Depescher från Mexiko, offentliggjorde i Newyorks tidningar, bekräfta Queretaros intagande af de liberale den 15 maj. Kejsar Maximilian samt hans trogne generaler Mejia och Miramon blefvo dervid tillfångatagne. Denna nyhet är egnad att ingifva oro för erkehertig Maximilians öde. För halfannan vecka sedan tillkännagafs att Queretaro var intaget och att man icke visste hvar Maximilian var, men Queretaro har emellertid nu verkligen blifvit taget och på samma gång Maximilian samt Mejia och Miramon, hans dugligaste generaler: En obestyrkt tidningsuppgift angifver att f. d; kejsaren skall skjutas; men härtill kan man icke gerna sätta någon tro, huru bittert än mexikanarne hata fienden till deras sjelfständighet. Såsom ett talande exempel på lyckans ombytlighet och faran af att lita för mycket på dess gunst, vilja vi här återgifva ordalagen i ett dekret; som Maximilian utfärdade i oktober 1865, då den österrikiske erkehertigens tillfångatagande af den mexikanske presidenten väl var en händelse, hvarpå båda parterna minst tänkte: Den saka, yttrade sig Maximilian, hvilken Don Benito Juarez har understödt med så mycken tapperhet och ihärdighet, har slutligen dukat under för folkviljan, och de stråtröfverier, hvartill den urartat; måste tillintetgöras genom aflägsnande af dess chef från hans fäderneslandu. Juarez lemnade likväl icke landet och har icke heller sedan dess lemnat det på en enda dag. Emellertid befallte Maximilian, förlitande sig på sin skenbara framgång, olyckligtvis i samma dekret att alls; hvilka derefter anträffades; med vapen i hand för sitt täderneslands oberoende, skulle skjutas; och straxt derefter tillämpades helt kallblodigt denna betallning på general Arteg, en sann vän af sitt fosterland och af en oförvitlig karakter, samt på flere andra republikanske öfverstar. Man må emellertid hoppas; att presidenten Juarez, hvilken man aldrig tillvitat grymhet, skall följa en mildare politik, och att Maximilian måtte sparas, för att sätta ho