Article Image
manhaftighet och mod, att man trotsar alla äfvenyr och farligheter. Väderleken var ej gynnande ör en fotresa, himlen var mörk och molnfull och ett sakta regn föll. Jag beslöt det oaktadt, att bege mig å väg, vandrade en smal:fotstig, genom sköna, glest med skog bevuxna ängar, der man I fredligt sysselsatte sig med att afmeja gräset, och ankom till det ominösa värdshuset; klockan omkring half fyra på e. m. Utanför detsamma stodo några tomma vagnar, ämnade för de blifvande sårade, ett par studenter samt åtskillige fruntimmer och barn, hvilka sednare sågo nyfikne och skrämde ut. En af studenterne, för hvilken jag presenterade mig och framställde min önskan, ledsagade mig upp i hotellets öfra våning, skådeplatsen för de blodiga tilldragelserne. Det var en större sal med läktare och åtskilliga angränsande smårum, uppfyllde af studenter, till ett antal af öfver ett hundra, dels stående i grupper och dels sittande å stolar och bänkar, som voro anbringade kring väggarne i det större rummet. En spänd väntan och en högtidlig sinnesstämning var rådande och man talade blott hviskande med hvarandra. Något vackrare än denna samling af ynglingar i deras pittoreska drägter af korta svarta sammetsrockar, rikt broderade med snören och prydde af öfver bröstet hängande mångfärgade breda sidenband, små guldbroderade sammetsmössor af alla möjliga färger, höga kragstöflor med sporrar och den värdslöst öfver ena axeln kastade, oumbärliga plaiden, torde svårligen vara att finna. Man anvisade mig en plats å läktaren, der jag med beqvämlighet kunde åskåda hvad som komma skulle. Uti det ena hörnet af salen befann sig den ene af duellanterne, som just nu utrustades för den blifvande striden. Kring högra armen lindades en oändlighet af bandager och silkeshalsdukar, öfver bröstet och magen fästades ett af intorkad blod nästan svart läderharnesk och halsen skyddades genom en tjockt vadderad bindel. Ansigtet och hufvudet lemnades alldeles obetäckte. Vid venstra benet var fästad en rem af läder, uti hvilket venstra handen skulle hålla sig fast, dels för att ega ett stöd och kunna ge en vridning till kroppen åt höger och dels för att vara skyddad för huggen. Å golfvet var med krita utmärkt den omkrets, inom hvilken de stridande borde hålla sig — mensur. Snart infördes motparten och ställde sig med hotande uppsyn å kritranden midtemot sin vederdeloman, som en stund inväntat honom. Hvar af dem åtföljdes af en secunderande och en läkare, hvartill kom, med en klocka i handen, der Scheidzeuge, som tillhör att bestämma när kampen skall börja, när uppehåll får ega rum och när den tidrymd af femton minuter, som den högst får räcka är förfluten. Alla närvarande uppstodo och de å golfvet varande bildade en tätt sluten ring omkring stridsplatsen och kämparne, som begge voro ganska bleka, kastade trotsigt utmanande blickar på hvarandra. Nu kommenderades auf die Mensur! Bindet die Klingen!s och Geht los,, vid hvilket sista ord sekundanterne drogo sig tillbaka oc enh strid begynte, så vild och våldsäm, så med slag på slag, så på lif och död och med så många röda runors skrifvande å panna-och kinder, att troligen forntidens bardalekar ej voro mera blodiga. Efter några minuters förlopp var man nödsakad att åtskilja de stridande. uellen ansågs ej kunna längre fortgå och var af sådan grund nu fullbordad Den ene af berserkarne hade bekommit djupa och svåra hugg i hufvudet och å pannan, derur blod oafbrutet flödade, fyllande ögongroparne, och den andra hade å venstra kindbenet erhållit ett sHieb, som uppfläckt detsamma och utslagit flera tänder. Ur näsa och mun framforsade blodet. Synen var förfärlig! Det svindlade för mina ögon och jag måste ut i den fria naturen för att der söka något återhemta mig. Vid min tillbakakomst, efter en fjerdedels timmas tid, voro nya kämpande i full fart. Det var tvenne högoch välväxta, kraftiga ynglingar, som slogos med en ungefärlig lika styrka och färdighet, liksom blott for nöjes skull och föga aktande de sår, som de bekommo och gåfvo. Efter sju och en half minuters förlopp afbröts striden under ett spar minuter för att gifva duellanterne tillfälle att hvila och taga någon förfriskning, men återtogs sedan med förnyade krafter och fortfor tills de statutenliga femton minuterna voro förbi. Jag kunde ej se på dem när dr stapplande fördes ut af sina läkare och vänner. En piga inkom nu för att aftvätta golfvet, som var nedsöladt af blod och genast derefter uppställde sig det tredje Jaret emot hvarandra. Det var ej partie egal. en ene, en särdeles vacker yngling, var lugn och mycket öfvad, den andre retad, häftig och oskicklig, föll oafbrutet ut och fick det ena såret efter det andra. Man uppmuntrade, skrattade och klappade händerne. En gång afbröts den ena af klingorna, hvars spets hoppade öfver mängdens hufvuden tätt till mina fötter och af mig upptogs till en erinring. Efter tolf minuters förlopp förklarade den såsom en beefstek i ansigtet sönderhackade sig hafva erhållit full satisfaktion (han var den förolämpande) och striden var derföre slut. Den andre hade endast fått ett skrubbsår i pannan. . Det fjerde och sista paret inkom. Förberedelserna voro som förut, men efter utvexlingen af några hugg, erhöll den ena af kämparne — en undersätsig välväxt yngling, med ett ovanligtskönt hufvud — ett så svårt och farligt hugg i den högra sidan, att duellen måste afbrytas för att en annan gång fortsättas. Ssmlingen upplöstes nu och man vandrade i skilda grupper under regn tillbaka mot staden. Jag åtföljde en af de större flockarne. a om

31 maj 1867, sida 2

Thumbnail