Stockholms sjöförsäkrings-
aktiebolag hade i onsdags sin hbholags-
stämma. Såsom ordförande fungerade friherre I
C. E; Cederström: Då nu ej allenast de i bo-
lagsordningen föreskrifne 10 procent af aktie-
beloppet blifvit inbetalde, utan äfven en stor
del af sandra inbetalningen redan ingått, beslöts
att bolaget genast skulle träda i verksamhet.
Genom votering beslöts att styrelseledamöternas
antal skulle blifva tre. Till verkställande di-
rektör utsågs konsul J. H. Bolin, och till öfriga
styrelseledamöter: kaptenen frih. C. Skogman och
grosshandlaren Ludv. Fredholm. Till suppleant-
direktörer valdes kaptenlöjtnant Aug. Fries, gross-
handlaren Edv. Cederlund och skeppsklareraren
Wilb. Flygarson: Till revisorer uteågos: expe-
ditionsekreteraren G. Sandahl, grosshandlaren N.
Paton och grosshandlaren J. L: Hedman, och till
deras suppleanter grosshandlaren Ludvig Lamm
och konsul L. Peyroa. Bolagets kontor blifver
i börsbuset under börstid, på nedra botten bred-
vid nedra börssalen, samt under öfriga kontors-
tider en trappa upp i nu upplösta assurans-
kompaniets lokal.
Bolagets styrelse sammanträdde i torsdags
förmiddag för utseende af tjenstemän m. fl: an-
gelägenbeter. — Till kamrerare antogs vid detta
tillfälle berr F: B. Beskow och till besigtnings-
man kaptenen J. Fr. Lagerholm: Styrelsen har
redan sfslutat försäkringar till ett ganska an-
senligt ansvarighetsbelopp.
En utfärd med de svexska
ängsluparmse på Seine skildras af
periser-tidningen cOpinion nationalea för den 12
derues på röljande sätt:
Ett högst intressant experiment egde i går rum
på Seine. Frågan gällde att uppvisa de till expo-
sitionen från Stockholm anlände begge små ång-
sluparnes egenskaper, deras gång och deras hastig-
het. Prins Oscar deltog i denna utfärd, till hvil-
ken medlemmar af kejserliga kommissionen och in-
ternationela juryn samt notabiliteter inom pressen
blifvit inbjudna. Äfven svenska legationen var re-
presenterad och flera både svenska och franska
amer deltogo i utflykten, vid hvilken kammarher-
ren Fahnehjelm fungerade som värd.
Kl. 23 2 afgingo begge sluparne Sophie och
Mathilda från Jenabron med svenska flaggan
hissad. De paddlade rakt fram åt S:t Cloud med
en medelhastighet af 8 eng. mil i timmen. Maski-
nen, om 4 hästars kraft, befinnes midt i båten, in-
tager föga rum och verkar direkte på skrufven.
Hela den lilla farkosten utmärker sig genom enkel
och ekonomisk inrättning, vida skiljd från dettun-
ä och fula hos våra ångslupar, som gå till S:t
loud och Longchamps; de skjuta dessutom vida
hastigare fart och äro framförallt lätta att vända.
I Sverge äro dessa små båtar berättigade att
föra 75 passagerare; oss förefaller emellertid som
skulle detta antal gerna kunna nedsättas till 50,
i fall sådana båtar komma att cirkulera i Paris,
hvilket skulle kunna ske till stor fördel för både expo-
gitionen och stadens befolkning. Anledningen till
denna nedsättning i passagerareantalet söka vi uti
karakters-olikbeten mellan de begge folken; sön-
dagsparisaren är icke så stilla och lugn som Stock-
holmaren och derföre kunna 50 af de förra väl
motsvara 75 af de sednare.
Dessa båtar borde här bli omfattade med stort
bifall; deras form är elegant, enkel och smakfull;
de upptaga föga utrymme, göra ringa buller, äro
icke besvärliga genom rök och kosta föga att upp-
sätta och underhålla. -
I går företogs, som sagdt, resan till S:t Clou
der de resande landstego, gjorde en promenad i
parken och åter stego ombord vid Sevres, men icke
destomindre hunno tillbaka till kl. 3. Prins Oscar,
enkel och vänlig och meddelsam som alltid, gjorde
bortresan på ena båten och hemresan på den andra.
Han bar i knapphålet hederslegionens röda band
tillika med ett annat trefärgadt band, som till hög
grad väckte de närvarandes nyfikenhet, tilldess man
fick veta att detta band tillhör en medalj, som
prinsen erhållit i Nizza, der han med lifsfara räd-
dat en familj, hvars häst skenat.
Efter återkomsten serverades förfriskningar åt
deltagarne, och hrr Oscar de Watteville och Girard
föreslogo skålar för prinsen och för den svenskå
gästfriheten. Prinsen tackade. Tillåten mig, mina
herrar, sade han, att tömma ett glas för Frankrike,
hvilket jag älskar, det vågar jag säga, lika mycket
som ni sjelfva. Derefter föreslog M. Petin en skål
för Sverge och dess industri.
Vi hafva at flera skäl lagt vigt på att i detalj
meddela berättelsen om denna korta färd. Först
och främst emedan sluparne, om hvilkas goda och
enkla konstruktion vi haft tillfälle att öfvertyga
Oss, Synas Oss vara ett beqvämt och billigt trans-
portmedel, hvilket med allt skäl borde antagas i
Paris, särdeles nu, då expositionen föranleder stor
rörelse på Seine och det allmänt klagas öfver brist
på transportmedel. t
Ytterligare en omständighet, hvilken vi ansett
oss böra påpeka, är den karakter af hjertlighet,
som alltid uppenbarar sig i förhållandet mellan oss
fransmän och svenskarne; man skulle kunna säga,
Rn det finnes en naturlig sympati emellan de båda
olken.
- - -—-
Sn FA