Article Image
Domaren. Inte mer?j 4 FONT Ros. Åhjo, Petter ocksålg Domaren (otålig). Nå har ni flera:namn, så tala om dem nu på en gång. Ros (bugande sig). Nej inte just. Domaren. Det var väl det. Stig nu fram ni fem och lägg 2 finger på bibeln. Möss-skräddare Ros främst. De 4 vittnena gå fram till bibeln, men Ros står stilla. Domaren. Nå, hvarför gör ni inte som de andra. Ros (rifver sig i hufvudet). Nej sisaken ä adn; jag ä inte möss-skräddare, utan skärslipare, rent ut sagdt. Demaren. Här står möss-skräddare, hur kommer det till? Poliskommissarien (upplysande). Detta är en annan Ros. Domaren (till skärsliparen). Nå, hvad har ni här att göra då? Ros (med ynklig ton). Jag vet inte; men jag kommer väl sen jag. Domaren. Jaså, ja gå nu ut med er så länge. Sedan de 4 qvarvarande vittnena fått afgifva sina vittnesmål uppsköts målet till om måndag, och skulle till denna dag den rätta Rosen inkallas vid 5 rdrs vite. Domaren. Seså, ropa nu på skärsliparne Ros och Liljebäck! Sedan begge herrarne blifvit placerade på svarandesidau, upplästes stämningen, hvaraf framgick att begge titulerat hvarandra för långholmare, tjufstryk, m.m; ; Domaren. Joho, ni tycks ha varit lika goda ni. Jag tycker emellertid, att då ni äro yrkesbröder. ni ej skulle på detta sätt uppföra er emot hvarandra. . Liljebäck. Hr domare, han ä inte så gammal skärslipare som jag, för det första, och för det andra så skällde han mej inne på krogen för attjag skulle ha stulit hackknifvar, å så sparkade han mej fram. Ros. Nej, Liljebäck; jag sparka. dej inte, det har du fått galet, och inte sa ja att du nypat hackknifvarne, utan bara tagit emot dem och inte lemnat igen dem. Men sir domarn, han här Liljebäck spotta . .. s ; Liljebäck (afbrytande). Ja det gjorde han örst. Ros. Jaha, det beviljas, men sen spottade han, och så sa han att jag stulit ett matsäcksskrin, och då sparkade jag... Liljebäck (åter afbrytande). Rosen ljuger bara, för jä sa endast att en ann har sagt att han kände en som förlorat ett matsäcksskrin. Ros. Sa du dä? men ser du jag kan ta hvarenda menniska till vittne på att jag inte sett ett matsäcksskrin en gång. Liljebäck. Nå då ä väl värre än så. Han har sagt att jag stulit rakknifvar också, å jag kan gå ta både Gud och menniskor till vittne på att Jag into tagit i en rakknif. 08. Jag får be om ansvar för matskåpet... jaså matskrinet. : Liljebäck. Bestrides, för de går inte. Jag yrkar ansvar för knifvarne. Domaren. Ja, målet uppskjutes till om måndag; då får ni taga med er vittnen, Ros. Jag vill inte vara med mera, för jag vill ha slut påät. Liljebäck. Nej, målet ska gå på. Domaren. Se så, gå nu er väg, och kom igen om måndag: . Parterna aflägsna sig, gifvande hvarandra vid utgåendet en mindre vänskaplig knuff.

11 maj 1867, sida 3

Thumbnail