så sätt att den lägger bladen såsom tegelpan-
nor öfver hvarandra längst stjelken; som då
äfven böjer sig. En kort stund sedan den oro-
väckande orsaken är aflägsnad, hemtar vexten
sig efter detta tillstånd af utmattning; alla dess
delar upplifvas ånyo och intaga sin förra ställ-
ning.
Mimosan tyckes till och med kunna känna
smärta; Om man tillfogar en af dess grenar
ett obetydligt sår med en knif, skall man ögon-
blickligen få se vexten böja både blad och
stjelk; liksom för att undandraga sig smärtan;
och dess rörelser äro mer eller mindre häftiga,
alltefter sårets större eller mindre djuplek: En
droppa syra, som hälles på ett Mimosablad;
frambringar samma verkan: Hvad som emel-
lertid är det förunderligaste; och mest visar
vextens känslighet är, att den efterhand kan
vänja sig vid; det som i början oroar den, all-
deles såsom menniskan och djuren. Ni skall
få höra ett bevis derpå.
Botanisten Desfontaines hade en gång köpt
en Mimosa och satte den på sidan om sig i
vagnen: Såsom han hade väntat, slöt den
ögonblickligen alla sina blad; så snart vagnen
började sätta sig i rörelse; men efter någon
tids förlopp öppnade den dem åter och fortfor
att hålla dem utbredda, liksom om den, sedan
den hemtat sig från första förskräckelsen, små-
ningom hade vant sig vid den ovanliga rörel-
sen, Då vagnen stannat och åter hastigt sat-
tes i rörelse, slöt Mimosan åter sina blad för
att åter öppna dem, sedan den, liksom första
gången; hade vant sig vid rörelsen.
Nu skall ni få höra något ännu utomordent-
ligare, ..1 Nordamerikas sumpiga trakter finns