Hvarjehands Nyheter.
Bysättnringstvånget har, såsom vi
berättat nu blifvit afskaffadt i Frankrike och
denna åtgärd är ännu mera anmärkningsvärd der-
för att den blifvit vidtagen just nu, till den
stora utställningen; Man måste nemligen kom-
ma ihog att en stor del af de fremlingar, hvilka
denna sommar komma att besöka Paris, knnna
bäfva lika stor lust för att sätta sig i skuld, som
fratistännen sjelfve. Förut vär äet enklaste
sätt . för en engelsman att få bese Clichy, det
ryktbara bysättningshäktet, att laga så att en
af honom till betdlning i Paris aceepterad vexel
förföll under hans vistande derstädes, ty vexelns
innehafvare egde då rätt aft ögorbickligen låta
bysätta honom: Ett ätnat, nästan lika fört
sätt hvarmedölst en fremling kunde förskaffa sig
inträde på näninde ställe var ätt taga varorpå
räkning hos en skräddare, juvelerare eller annan
handtverkare. Efter tjugofyra timmars förlopp
kunde bandtverkaren, om han hyste något tvif-
vel om fremlingehs soliditet eler trodde sig
veta att hans kötid stod i begrepp att femna
Frankrike med hans vafor, inspärra boom i
Clichy, om icke kunden kunde bevisa sig vara
etablerad såsom köpman i Frankrike eller visa
sig vara innehafvare af verklig förmögenhöt, tills
räckligt stor för att betäcka den skuld; hän
åsamkat sig. Nu kan deremot en fremling, på
grund af Lagstiltande församlingens beslit sätta
sig i skuld så mycket han behagar under sitt
vistande i Paris, utan att löpa någön fara för by-
sättning;
Soannt! Ex yhgre lIanvdetätstjonsteman
skjutsades häromdagen till Wernamo af en kyr-
kovärd, tillhörande det i lika hög grad hedör-
värda som genwina slägte, hvilket ännu i skyddet
af de Småländska tallskogarne fortplantar sina
enkla seder; Vädret hade varit hårdt på resan,
och vår unge tjensteman yttrade vid framkom-
sten, i det han upprhänade kyrkovärden att följa
sig upp i restaurationen; Nu skall det smaka
något att få sig en kopp kaffel Men i stället
för kaffe serverades buljong som första rätt
vid middagen; Efter att pligtskyldigt hafva
pumpat i sig halfva inehållet af sit kopp,
kunde den gode kyrkovärden icke hålla sig längre
utan utbrast: Tvi våle sånt folk! Di ha, Gu
straffe mi, lagt salt i kaffet!
Historia om en peruk. (Ameri-
kansk polishistoria.) Detektiverna Lippincott och
Carey gingo för några dagar sedan längs 4:de gatan
i Cincinnati, då deras uppmärksamhet fästades å en
ganska vacker och elegant klädd ung dam, som
gick hastigt i riktning åt Wautgatan. Allden-
stund hon var skön att skåda både till former och
drag, med stora uttrycksfulla ögon, en liten nätt
för hd mön, hvita och jemna tänder och fint bygd
näsa, var detta redan i sig sjelft nog för att ådraga
henne de förbigåendes bliekar. Men det var en
nervös oro i hehnes snabba steg och förstulna
blick och hon tycktes vara illa till imods. Måhända
led hon af nervös hufvudvärk, men detta egna
sätt i förening med en massa ljust hår, som hängde
i lockar på hennes skuldror ingaf detektiverna den
ideen att hon hade — peruk. De hade nemligen
skäl att misstänka ett ungt fruntimmer, som lik-
nade vår hjeltinna, med ufdantag af färgen på
hår och ögonbryn, för att haftå gjort is falskt
mynt och som hon hade i handen en packe som
såg ut som om den innehöll sedlar, beslöto de att
följa henne. Vid hörnet af Vine- och 4:de gatorna
hunno de upp henne, ty hon hade stannat der för
att invänta en omnibus. De följde henne in i
vagnen och derifrån till Indianapolis jernvägsdepöt.
En omsorgsfull granskning af hennes anlete öfver-
tygade dem om att henfies väckra lockaf voro
falska och att hennes ögonbryn voro färgade. An-
seende att hon var den person de misstänkte arre-
sterade de henne och förde henne upp till statio-
nen. På vägen dit ådagalade hon en blygsamhet
och rädsla som talade för någonting helt annat än
en kom utprånglade falskt mynt. När de kommit
till stationen, tillsades hon att aftaga peruken.
Öfverväldigad af b!ygsel och fruktan och sjunkande
nästan medvetslös ned en stol, efterkom hon
befallningen och blottade ett hufvud betäckt med
kort mörkbrunt hår. Packen togs ifrån henne och
öppnades, och sil i stället för de väntade falska
sedlarne, fick man att skåda — det nyligen offrade
håret, väl 3 fot långt, ett sådant hår som tusende
sköna damer skulle känna sig öfverlyckliga att ega.
Då kom, ovilligt och ofta afbrutet af 8nyftningar,
förklaringen öfver denna hemlighet och maskerad,
den sorgliga -berättelsen om hennhes skam. En rik
person i Chicago, hvarest ban hade hustru och
familj, hade träffat henne i den stad der hon
bödde lycklig och nöjd med ömiöa föräldrar, och
efter att hafva visat henne sin uppmärksamhet,
föregifvande att han var ogift, hade han så vunnit
hennes kärlek att han lyckades förföra henne
Några månader passerade, hon yrkade att han
RCS UESSSSAA