drens hus; De voro församlade omkring ett
lik i;vapenhuset; han närmadessig;-blickade på
liket och studsade och då han blifvit öfvertygad
om att det var brodren, som låg der; slog! han
till: ett gräsligt vildt gapskratt och ropade:
Vid den rättfärdige Guden, det är han! Ean
har tagit honom! jag är hans enda arfvinge!
Lakan; nattmössa och tofflor tillhöra mig: Dessa
saker skola ni föra hem i triumf; men hans
lik tillhör galgen. Han hade knappt yttrat
detta; förrän tatarne togo af hr Harpix; natt-
mössan; lakanet och tofflorna; och med detta
byte skyndade Ulrik till sin hustru; under det
de andra hängde hr Harpix i den tomma gal-
gen på afrättsplatsen utanför stadens Då Jahn
Pfeiffer; hvilken hemligt smugit sig efter; såg
att hr Harpix ändtligen var kommen till sin be-
stämmelseort; skyndade han sig hem till; sin
hustru Lisett och berättade henne hvad som
händt: Följande morgon såg man ej ett spår
efter tatarne i hela trakten; men hr Harpix
hängde i galgen.
—
Men under denna händelserika natt intråffade
äfven en annan sällsam händelse: En af hr
Harpix förtrognaste vänner; som bodde fem mil
derifrån; reste just in till staden; för att besöka
sin gode vän och tillsammans med honom fira
sin födelsedag: Då han nu tidigt på morgonen
kom ensam åkande och såg att en syndare
hängde oeh dinglade i galgen; kunde han ej
neka sig nöjet att fara dit för att på närmare
håll betrakta den afrättade; ty sådana skåde-
spel. roade. honom utomordentligt: - Han gick
aldrig på teatern; ty angående komedier var