SSE UR RT —
—
makaren:! Jahn Pfeiffer ställde hr Harpix; stel som
denne visar, på sidan om dörren; Lisett skyn-
dade hen1; men Pfeiffer, som hade en mycket
nyfiken 1i1ratur; dröjde qvar och gömde sig vid
närmaste gathörn; för att se utången af äfven
tyret.
Perukmiakaren; monsieur Narciss, hade också
varit ute på qvällen för att muntra syft sinne
Han var en mager; svartmuskig, gammal odig
fransmar.; soni länge tjenat som soldat i kriget;
men slatligen förirrat sig ända dit till staden,
der han slog sig ned som hårfrisör; För ett
par år sedan hade han gift sig med en ung
vacker flicka; på hvilken han med eller utan
skäl; var utomordentligt svartsjuk.
Då mr Narcizs kom; med sitt spanska rör i
handen, :spatserande på tå öfver de breda, till-
nötta geitstenarne och fick se hr Harpix stå
liksom på lur vid sin dörr; föll den tanken gge-
nast på honom; att det var en af hans hustrus
hemliga älskare, som besökt henne under hens
frånvarc ,s Hans rörliga lättrörda franska blod
började ; genast att koka i honom; och; utian
att gif va spelevinkern tillfälle till flygt; störtade
han öf ver honom; som en hök öfver en dufva;
och p:yglade honom af alla krafter; och så
länge . tills liket föll ned för hans fötter.
Kna; ppast , hade mr Narciss likväl upptäckt;
att kar len var död; och att nan efter all san no-
likhet piskat lifvet ur honom; förrän han blef
så hvit som puder i ansigtet: Han stod länge
rådlös; ref sig i håret och upprepade: Que faire?
que jaire? Han; hade dock; liksom alla frans-
män; mycken presence desprit och tog snart li
ket pYryggen och. bar det till den gamla stora gö-
thiska Kyrkans va penhus; som stod öppet: Deri