bo i huset;:men de hade alla mycket hastigt flyttat derifrån; i högsta måtto missnöjda, i det de slagit ur hågen hvarje tanka på att der slå sig-ned föralltid. Det skulle gagna till intet att han uppräknade allt; hvad de hade hört och: sett; eller rättare hvad de trodde sig hafva kört och-sett, ty hvarken jag eller någon annan förnuftig menniska fäste det ringaste afseende dervid. Hvad -hönom sjelf beträffade, kunde han försäkra -mig, att han icke hade sett något och hvad det som han hade hört anginge, kunde det ju vara inbillning; inbillningskraften spelade ju alltid en vigtig rol vid alla spökerier och andesyner; Men ville man nu se saken från en praktisk synpunkt, gestaltade sig förhållandena på följande sätt: huset stod att få mot en högst ringa hyra och det kunde fås på vecka, månad eller år, allt efter som man sjelf Behagade, då egaren, uppriktigt sagdt, önskade att hyra ut det på hvad vilkor som helst. Hr Munford slutade med: att fråga; på huru lång tid jag önskade uppgöra kontrakt. : Jag hyrde det på försök för en månad. På återvägen från Munford mötte vi en äldre, fet; rödlätt herre med hvitt hår och mycket mörka ögon och ögonbryn, I hans klädsel röjde sig en viss omsorg och prydlighet, och jag tänkte just att det säkert var presten i Noddington, då han presenterades för mig såsom doktor Blassap. Han var mycket vänlig: och förekommande.och tycktes genast förjaga hvarje känsla af afund, som han skulle kunna hafva hyst mot mig, såsom sin blifvande medtäflare. Han tryckte: hjertligt min hand, försäkrade att det fägnade honom att få göra min bekantskap och anmärkte att det fanns