bo i huset;:men de hade alla mycket hastigt
flyttat derifrån; i högsta måtto missnöjda, i det
de slagit ur hågen hvarje tanka på att der slå
sig-ned föralltid. Det skulle gagna till intet
att han uppräknade allt; hvad de hade hört
och: sett; eller rättare hvad de trodde sig hafva
kört och-sett, ty hvarken jag eller någon annan
förnuftig menniska fäste det ringaste afseende
dervid. Hvad -hönom sjelf beträffade, kunde
han försäkra -mig, att han icke hade sett något
och hvad det som han hade hört anginge,
kunde det ju vara inbillning; inbillningskraf-
ten spelade ju alltid en vigtig rol vid alla
spökerier och andesyner; Men ville man nu
se saken från en praktisk synpunkt, gestaltade
sig förhållandena på följande sätt: huset stod
att få mot en högst ringa hyra och det kunde
fås på vecka, månad eller år, allt efter som
man sjelf Behagade, då egaren, uppriktigt sagdt,
önskade att hyra ut det på hvad vilkor som
helst. - Hr Munford slutade med: att fråga; på
huru lång tid jag önskade uppgöra kontrakt.
: Jag hyrde det på försök för en månad.
På återvägen från Munford mötte vi en äl-
dre, fet; rödlätt herre med hvitt hår och myc-
ket mörka ögon och ögonbryn, I hans kläd-
sel röjde sig en viss omsorg och prydlighet,
och jag tänkte just att det säkert var presten
i Noddington, då han presenterades för mig
såsom doktor Blassap. Han var mycket vän-
lig: och förekommande.och tycktes genast för-
jaga hvarje känsla af afund, som han skulle
kunna hafva hyst mot mig, såsom sin blifvande
medtäflare. Han tryckte: hjertligt min hand,
försäkrade att det fägnade honom att få göra
min bekantskap och anmärkte att det fanns