under Italiens himmel, der solen kunde tränga in
i de små kyffena, utan våra konstnärer behöfva
ulltför väl de ljusa salar med höga fönster, som
det nu vore meningen att skaffa dem. Föröfrigt,
om något formfel här vore begånget, vore tal., för
sin ringa del beredd att derför gifva regeringen
föll decharge och ansåg högst obefogadt att, såsom
r De Mar6 föreslagit, för en sådan småsak för-
sätta i anklagelsetillstånd en regering, som landet
har att tacka för så mycket.
Frib. Lliljenorantz förklarade sig ämna, när
tillfälle dertill blir, inlägga sin protest mot den
ministerens oantastlighet, som här proklamerats.
Hemställde för öfrigt till hr Hedlund, om det vore
lämpligt att begagna alla tillfällen att komplimen-
tera regeringen, då de som ej kunna hysa en lika
oblandad beundran, äro af grundlagens bud för-
hindrade att inlåta sig i svaromål.
Hr Hierta tackade hr Hedluad för hans kom-
plimenter mot sina stockholmsvänner och lyckön-
de kammaren att ha bland sina ledamöter en
person som hade en så säker måttstock på hvad
som vore klokt eller icke.
Hr Jöms Påhrson afstod från sitt förra förslag
och yrkade återremiss.
Utskottets förslag bifölls utan votering (A.B.)
Samanträdena i lördags afton.
Första kammaren
Till behandling företogs statsutskottets utlåtande
JA 46 angående föreslagna bidrag till väg- och
vattenbyggnadsföretag, vattenaftappningar m. fl.
dylika föremål. I afseende på förstalpunkten, hvari
hemställes om bifall till k. m:ta proposition om an-
slag af 150,000 rdr till nya vägar och väganlägg-
ningar, afsåg frih. Sprengtpertem, med hvilken
hrr Sohartau och Heykensköld instämde att an-
slaget borde nedsättas till 75,000 rdr. Under för-
menande, att landstingen vore de auktoriteter, som
uteslutande borde hafva med bithörande frågor att
skaffa, yrkade frih. O. A. Raab, grefve ÅA. EH,
Hamlltom, hrr vy. Kook och Storohenmfelt afslag
å utlåtandet, som deremot förordades af frih. al
Ugglas, hrr Fåhreaus, Solander, E. W. Nordeu-
felt, B. V. Almqvist m. fl., och som äfven, efter
det genom votering med 60 röster mot 22 till kon-
traproposition blifvit antaget frlondet å afslag, bi-
fölls med 66 röster mot 17. Derpå godkändes utan
anmärkningsvärd diskussion följande punkter: 2.0
tillstyrkande äskadt anslag till åtskilliga vägar i
Westerbotten och Westernorrlands län; 3:0—8:0o af-
styrkande anslag till omläggningaf Serarp-Hvetlanda-
vågen, till återstående väganläggning mellan Piteå
och Arvidsjaurs kyrka, till den Westernorrländska
kustvägens delvisa omläggning; 6:0 till väganlägg-
ning mellan Lejpojerf och Gellivara kyrka, till
vägar mellan Dorothea och Asele kyrkor, samt mel-
lan Båstad och Engelholm; 9:0—11:0, tillstyrkande
bifall till hvad k. m:t ökat för hamn- och brobygg-
nader; 12:0 och 13:o, förordade anslag till kanal-
anläggningen mellan Vestra och Östra Silen samt
till Kinda båtled; 14:o afstyrkande väckt motion
om medel till Röräns upprensning. Deremot afslogs
den följande punkten, hvari föreslogs en skrifvelse
till k. m:t rörande frågor om upprensning at Bag-
maatäket. Efter en längre diskussion rörande
6:de punkten, tillstyrkande anslag 120,000 rår till
åtskilliga uppgifna myrodlingar och vattenaftapp-
ningar i de norra länen, antog kammaren med 30
röster mot 24 ett af hr Faxe föreslaget arrende-
ment, åsyftande, att till k. m:ts disposition skulle
ställas ett belopp af 120,000 rår att i allmänhet
användas till sädana myrutdikningar och vatten-
aftappnpingar, som afse att minska frostländigheten.
Utan diskussion godkändes de sista fem punkterna,
hvari hemställes: om bifall till k. m:ts proposition
rörande anslag af 50,000 rdr till myrutdikningar och
vattenaftappningar i öfriga riket; om afslag å begä-
ran om medel till vattenafledningsföretag inom
Jönköpings län; om beviljande af 30,000 rdr till upp-
rensning af Lidaån och 11,000 för upprensning i
Ume elf samt om afslag å väckt motion rörande
statsanslag till upprensning af vattendraget från
Avxrvidstorp till sjön Kalfven m. m.
Andra Kammaren
Diskussionen om sätt att fylla bristen i riks-
gäldskontorets tillgångar fortsattes. Hrr Lönn-
berg, Lindström, Svensen, P. Nilsson i Espö;
v. Troil, Indebetou, Key, de Mare, Dojfsen,
Otterström, Ribbing, Hierta och Muren yttrade
sig om saken. Man diskuterade egentligen om,
huruvida det behöfliga lånet skulle bli inhemskt
eller fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigas
att upptaga lån vare sig inom eller utom landet:
De talare, som ville att lånet skulle bli inhemskt;
fästade uppmärksamheten på följande förhållan-
den: genom att oupphörligen upptaga mindre
lån utomlands förstöra vi vår kredit, och er-
farenheten har visat att hvarje nytt lån blir
dyrare än de föregående; det finnes en mängd
kapitalister i landet; som vilja låna ut pengar,
men icke kanna det, emedan de lånesökande
äro personer, hvilka ej ha kredit; men som
villigt skulle låna åt staten; och det är bättre
att höja tullen på kaffe och socker m: m, än
att utomlands skuldsätta oss, icke allenast för
framtida jernvägsanläggning utan ock för be-
täckande af riksgäldskontorets redan varande
brist. De talare, som ville ätt man icke skulle
binda bänderna på riksgäldskontorets full
mäktige, trodde icke allenast att ett inhemskt
lån skulle bli mycket dyrare än ett utländskt
— ty om landets kapitalister veta att pennin-
garne nödvändigt måste upplånas inom landet;
så stegra de sina pretentioner — utan äfven
att det skulle bli omöjligt att få ett så stort
inhemskt lån, att behofverna blefve fyllda. En
mängd olika meningar yttrades om sjelfva det
belopp, som borde upplånas: Hr Hierta ansåg
stt man ej behöfde låaa mera än 4!a millioner;
hr Muren förklarade det klokaste vara att kon-