AR RRRRRERERERER
vändigt vilkor för hans existens att följa den-
samma.
Robert Blackburn gjorde allt för att upp-
egga hans dåliga passioner. Vaknade ibland
Gayloves: samvete, var han ej sen att håna
hams skrupler och draga honom alltmera nedåt
på lastens bana.
Vi hafva redan haft tillfälle anmärka att
Gaylove genom att försumma sina affärer —
en naturlig följd af hans lättsinne — hade fått
betydligt minskade inkomster. Man upphörde
att anlita en man, som fann mera nöje uti
alla slags förströelser än i att vistas på sitt
kontor, och som lät rörelsen skötas af biträden,
hvilka till största delen fullgjorde sina åliggan-
den på ett mindre tillfredsställande sätt samt
bemötte kunderna med snäfhet och oginhet:
Hans kreditorer blefvo allt mera enträgna;
och för att i sitt betryck finna någon utväg;
tog han sin tillflykt till spelbordet; men han
kom snart underfund med att han härigenom
endast rusade mot branten af en ännu djupare
afgrunds -
En dag, då han kom in på sitt kontor, lågo
tvänne bref på pulpeten.
— Från Robert Blackburn, mumlade han i
det hån kastade en blick på det ena. Hvad
kan det nu vara fråga om?
Han ämnade just öppna detta bref då hans
ögon föllo på den andra skrifvelsen,
— Från gubben Trustworth, min gamle för-
myndare! utropade han. Det är angående den
stora masugnen, som han trodde att jag skulle.
få bygga, om han rekommenderade mig: Den
bör allt dyr, och jag bör kunna förtjena icke