m detta skulle ske utan någon ersättning. Grefve
feanderström upplyste att de fordna rikets stän-
(ers framställningar i detta ämne af regeringen
varken blifvit förbisedda eller bortglömda. Men
aken erbjuder svårigheter. För egen del fann tal.
lågot motbjudande uti att till salu utbjuda en be-
ittning, som landet egt nära 100 år, utan att
varken K. M:t eller riket haft någon anledning
ill missnöje med innevånarnes förhållande. Kolo-
ien lemnade fordom ett betydligt öfverskott,. men
wuru förhållandet kunde blifva framdeles, vi:le tal.
cke inlåta sig på att afgöra, om sådant än kunde
ungses möjligt. Regeringen har emellertid flera
sånger varit betänkt på dess öfverlemnande till
unnan vänskaplig makt. För 8 å 10 år sedan före-
kom en sådan anledning, men då man trodde sig
veta, det meningen var att använda ön till straff-
koloni, kunde anbudet omöjligen antagas. En an-
nan gång var fråsan om öns öfverlåtande utan ersätt-
ning till en makt, af hvilken man kunde göra full
räkning på en faderlig behandling, men under-
bandlingarne ledde ej heller då till åsyftadt re-
sultat. Svårigheterna förklaras just derigenom, att
kolonien nu medför en årlig kostnad, och denna
utsigt innebär ingenting lockande. — Talaren trodde
att t. ex. England, som har så många besittningar
förut, ej skulle vara hågadt att öfvertaga ön, ehuru
kostnaden vore obetydlig för nämnde land. Tal.
ville ej motsätta sig en ny skrifvelse i ämnet till
K. M:t, men ansåg den icke gagna till något.
Blefve en sådan emellertid beslutad, komme rege-
ringen naturligtvis att göra nya framställningar i
ämnet, men för framgången deraf kunde tal. icke
ansvara. — Anslaget beviljades. För utskottets
afstyrkande af förslaget om skrifvelsen talade frih.
Sprengtporten och hr v, Kooh, hvilken sednare
ansåg att enda sättet att på hederligt sätt afhända
sig ön, vore att försöka göra den sjelfständig och
neutral under beskydd af andra makter. — Mo-
mentet bifölls.
Vidare föredrogs statsutskottets utlåtande n:r 40,
angående regleringen af utgifterna under rikssta-
tens åttonde hufvudtitel (ecklesiastikdepartementet).
Redan om 1:a punkten, der utskottet afstyrkt K.
M:ts proposition om ett anslag af 600 rdr till riks-
arkivet för uppköp af inhemska tryckta arbeten
till ersättning för förut aflemnade arkiv-exemplar,
uppstod en stunds diskussion. — Med afslag å ut-
skottets hemställan antogs K. M:ts proposition i
ämnet.
Punkterna 2—6, rörande kleresistaten, biföllos
utan diskussion.
Deremot utspann siz en långvarig öfverläggning
om punkten 7, rörande anslag för inrättande af
en ny profession i pedagogik vid Upsala universitet.
Sedan diskussionen förklarats slutad, begärdes
votering, då utskottets förslag godkändes med 50
röster mot 26.
Andra kammaren.
Fortsattes behandlingen af statsutskottets betän-
kande AF 38, angående sjette hufvudtiteln (civil-
departementet). 30:de punkten, afstyrkanda bi-
fall till väckta motioner om förhöjdt anslag till tek-
niska skolan i Borås, bifölls efter någon diskussion.
32:a punkten, deri utskottet hemställt att riksda-
gen måtte till skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona,
i stället för det af k. m:t begärda anslaget af 7000
rdr, lemna 5000 rdr och derjemte hos k. m:t an-
hålla om undersökning, huruvida icke skeppsbyg-
geri-institutet kunde indragas och den undervisning
som dåer bibringas, i stället meddelas vid någon af
rikets navigationsskolor.
Vid anställd votering bifölls k. m:ts proposition
med 80 röster mot 67.
Af 36:te punkten, avgående fortfarande anslag till
styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
m. m., bifölls litt. a) och b), hvaremot litt. c), deri
utskottet till arvode för civilingeniörers och inge-
niörgelevers undervisning vid krigshögskolan före-
slagit 3000 rdr, hvilken punkt återremitterades och
litt. d) angående anslag af 3000 rår till stipendier
för ingeniörselever, hvilket afslogs.
; I 37:de punkten hade utskotte: hemställt om af-
slag å ett af k. m:t begärdt anslag af 4000 rår till
regestipendier för medlemmar af väg- och vatten-
byggnadskåren, men kammaren biföll k. m:ts pro-
position.
Då 40:de punkten föredrogs, i hvilken utskottet
tillstyrkt anslag af 15,000 rdr till extra utgifter på
6:te hufvudtiteln föreslog frib. Johan Liljencrantz
att nedsätta summan till 9000 rår, enär det visat
sig att af dessa medel 6,133 rdr blifvit anvisat lands-
höfdingen i Jemtland, till inköp af företrädarens
mobilier, ett ändamål, hvilket bort först understäl-
lags riksdagens pröfning. Grefve Posse yrkade åter-
remiss af denna punkt, så att det måtte blifva när-
mare utredt huruvida staten bör förse höga förtro-
ende-embetsmän icke blott med bostad, utan äfven
med möbler. Frih. Liljencrantz hade om detanvi-
sade beloppet gifvit benämningen ekiperingspennin-
ar. Detta öfverensstämmer i viss mån med språk-
ruket när det är fråga om diplomatiska embets-
män, men har icke förr nyttjats i afseende på an-
dra embetsmän, enär sjelfva saken aldrig der före-
kommit. Statsrådet Lagerstråle upptog uttrycket
såsom en oriktighet och sade att här vore fråga om
annat, ty medlen hade blifvit använda till att för
statens räkning inköpa den afgående Jandshöf-
dingens möbler, mot underhålls- och redovisnings-
skyldighet för innehafvaren. Han upplyste om att
det hade visat sig mycket svårt att förmå någon
att mottaga det svagt aflönade landshöfdingeembe-
tet i Jemtland om dermed skulle vara förenad
omkostnaderna för bosättning. Hrr Hedlund, Gri-
penstedt, Bergström, Alströmer och Koch upp-
trädde till regeringens försvar, och emedan kamma-