häallten 1808. Herr Äturen Morjaae moa ov längre och motiveradt anförande, och efterföljdes af hrr Staaff, Sven Nilsson, Bidderstad, Proschwitz, Chenon och Rhenström. Bland aessa talare betonade hr Muren med mycken värma att ett fosterländskt tänkesätt hade påfordrat ett högre anslag; likaså hr Ridderstad, som dervid serskildt åberopade att han förlidne gårdag hade påvisat den hotande ställsingen i Europa; bland annat med åberopande af en tidningsartikel, öfversatt från en rysk tidning och kallad Rysslands tidehvarf. Under tiden hördes ännu ätskilliga talare aämiäla sig. Detta gaf hr Hierta anledning att antoäla, att han hade röstat för utskottets förslag och att han hoppades, att majoriteten egde rätt ati anses lika lifvad som minoriteten af önskan att försvara fosterlandet, hvarjemte hån hade medfört den af herr Ridderstad åberopade tidningsartikeln (som stått i Aftonbladet för d. 14 dennes) och anmärkte att hr Ridderstad, som hvar och en visste aldrig yttrade sig annat än efter sin öfvertygelse; likväl hade tagit ett oriktigt intryck af den ifrågavarande artikeln, emedan deri ej fanns ett ord af hvad herr Ridderstad trott sig hafva läst angående Rysslands afsigt att anfalla vestmakterna eller Sverge. Under detta anförande uppstod emellertid ett sorl i salen; och sedan tal. slutat, erinrade talmannen att diskussionen om denna fråga var slutad, men att det naturligtvis stod minoriteten fritt ait afgifva reservationer. Hr Bergström uppsteg derefter och yttrade med hälvighet vänd mot hr Hierta, att det måste vara minoritetens rätt att anmäla reservationer; men att majoriteten icke hade rätt att efter slutad diskussion ytterligare förstärka sina akäl, hvarföre tal; på det allvarligastv protesterade mot hr Hiertas uppträdande. Ett sorlaf bifall följde talarens ord. Flere ledamöter anmälde sin reservation, bland hvilka voro: Hrr Bovin, Magnell, Alströmer, Witt, Beuterkrona, Adlersparre, Rosenqvist, A. W: Nilsson, Booth och Kjellson. Efter reservations-scenen öfvergick kammaren till dagordningen, då först föredrogs punkten 36 b), hvilken punkt; som föreslagit en skrifvelse till k. m:t, att endast sådana gevärsdelar skulle tillverkas vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori, hvilka kunde användas till de nya gevären, afslogs, sedan statsrådet Thulztrup lemnat den upplysning, att meningen vore att endast tillverka gevärspipor m. m. tilldess frågan om det nya geväret blifvit slutligen afgjord, och sedan grefve Posse ansett en sådan skrifvelse utgöra ett misstroendevotum. Det af ORO ra Sen begärda anslaget af 300,000 rår till förfärdigande af kopparpatroner hade af utskottet blifvit förordadt, hvaremot kammaren nedsatte anslaget till 175,000 rdr, hvaraf 50,000 må kunna användas till verkstäders anskaffande. Detta beslut föregicks af en längre diskussion, under hvilken hr Hierta upplyste, att ett enskildt bolag erbjudit sig att, mot all behöfiig och önskad kontroll, leverera kopparpatzoner, hvilka voro af god beskaffenhet. För den föreslagna summans beviljande talade hr Lisäström, som ansåg, att staten 1 fråga om en sådan tillverkning som. denna ej borde uteslutande bero af den enskilda företagsamheten. I samma syfte yttrade sig hr Björok och statsrådet Thulstrup, den förre anförande, att de enskilda fabrikerna kunde få anspråk på att bli sysselsatta antingen staten behöfde deras fabrikater eller ej, ochden sednare att man i England, der dylika artikiaar först tillverkats af enskilda, redan öfvergifvit denna princip. Grefve Posse yrkade att endast 100,000 rdr måtte anslås. För 175,000 rdr talade hrr v. Troil, de Marå, Carl Ifvarsson, MurEn m. fl. Behandlingen af utskottets förslag rörande fästningarne börjades sedermera. Resultatet af de långa öfverläggningarne blef att utskottets förslag både i afseende på Carlsborg och Waxholm efter voteringar, i det förra med 108 röster mot 43 och i det sednare med 94 mot 43, afslogs. Sammanträdena i går afton. Första kammaren. I detta sammanträde fortsattes och afslutades föredragningen af statsutskottets utlåtande N:o 36 angående regleringen af sjette hufvudtiteln; och bifölls, hvad utskottet i punkterna 51—55 hemställt, med det undantag, att det med anledning af K. M:ts proposition förordade anslag af 25,000 rdr till byggnader för förvarande och vård af krigsgevär, på yrkande af grefve Henning Hamilton, hr Nissen, och frih. 4: C. Raab afslogs, emot den af grefve BeckFriis uttalade önskan om bifall. Till sist beslöt kammaren, på hemställan af hr Ekenman, alt statsutskottet skulle förständigas att genast och utan att vänta tills skrifve!se angående kammarens beslut i fråga om hela denna hufvudtitel kunde afgå; uppsätta och till kammaren inkomma med förslag till skrifvelse, meddelande dess beslut i gevärsfrågan. Derpå. förekom statsutskottets utlåtande angående femte hufvudtitein, i afseende hvarpå de af utskottet framställda förslag biföllos med följande förändringar. På yrkande af grefve v. Platen beslöt kammaren med 61 röster emot 21; hvilka omfattade utskottets af grefve Ugglas förordade förslag, att från ållmänna indragpivgsstaten; af utskottet föreslagen till 26,000 rdr, skulle öfverflystas ett belopp af 1,000 rdr till aflönivgsstaterna vid sjöförsvarets stationer hvilka stater till följd deraf bestämdes till 32,000 rdr. I afseende å anvisande af medel atill anskäffånde af 12 stycken gjutna jerakanoner öfverenskoms, på hemställan af grefve Henning Hamilton, hrr v. Möller och Schartau, att or