häallten 1808. Herr Äturen Morjaae moa ov
längre och motiveradt anförande, och efterfölj-
des af hrr Staaff, Sven Nilsson, Bidderstad,
Proschwitz, Chenon och Rhenström. Bland aessa
talare betonade hr Muren med mycken värma
att ett fosterländskt tänkesätt hade påfordrat
ett högre anslag; likaså hr Ridderstad, som
dervid serskildt åberopade att han förlidne går-
dag hade påvisat den hotande ställsingen i
Europa; bland annat med åberopande af en
tidningsartikel, öfversatt från en rysk tidning
och kallad Rysslands tidehvarf. Under tiden
hördes ännu ätskilliga talare aämiäla sig. Detta
gaf hr Hierta anledning att antoäla, att han
hade röstat för utskottets förslag och att han
hoppades, att majoriteten egde rätt ati anses
lika lifvad som minoriteten af önskan att för-
svara fosterlandet, hvarjemte hån hade medfört
den af herr Ridderstad åberopade tidningsar-
tikeln (som stått i Aftonbladet för d. 14 dennes)
och anmärkte att hr Ridderstad, som hvar och
en visste aldrig yttrade sig annat än efter sin
öfvertygelse; likväl hade tagit ett oriktigt in-
tryck af den ifrågavarande artikeln, emedan
deri ej fanns ett ord af hvad herr Ridder-
stad trott sig hafva läst angående Rysslands
afsigt att anfalla vestmakterna eller Sverge.
Under detta anförande uppstod emellertid ett
sorl i salen; och sedan tal. slutat, erinrade
talmannen att diskussionen om denna fråga
var slutad, men att det naturligtvis stod mino-
riteten fritt ait afgifva reservationer. Hr Berg-
ström uppsteg derefter och yttrade med hälvig-
het vänd mot hr Hierta, att det måste vara
minoritetens rätt att anmäla reservationer; men
att majoriteten icke hade rätt att efter slutad
diskussion ytterligare förstärka sina akäl, hvar-
före tal; på det allvarligastv protesterade mot
hr Hiertas uppträdande. Ett sorlaf bifall följde
talarens ord. Flere ledamöter anmälde sin re-
servation, bland hvilka voro: Hrr Bovin, Mag-
nell, Alströmer, Witt, Beuterkrona, Adlersparre,
Rosenqvist, A. W: Nilsson, Booth och Kjellson.
Efter reservations-scenen öfvergick kammaren till
dagordningen, då först föredrogs punkten 36 b),
hvilken punkt; som föreslagit en skrifvelse till k.
m:t, att endast sådana gevärsdelar skulle tillverkas
vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori, hvilka kunde
användas till de nya gevären, afslogs, sedan stats-
rådet Thulztrup lemnat den upplysning, att me-
ningen vore att endast tillverka gevärspipor m. m.
tilldess frågan om det nya geväret blifvit slutligen
afgjord, och sedan grefve Posse ansett en sådan
skrifvelse utgöra ett misstroendevotum.
Det af ORO ra Sen begärda anslaget af 300,000
rår till förfärdigande af kopparpatroner hade af
utskottet blifvit förordadt, hvaremot kammaren ned-
satte anslaget till 175,000 rdr, hvaraf 50,000 må
kunna användas till verkstäders anskaffande. Detta
beslut föregicks af en längre diskussion, under
hvilken hr Hierta upplyste, att ett enskildt bolag
erbjudit sig att, mot all behöfiig och önskad kon-
troll, leverera kopparpatzoner, hvilka voro af god
beskaffenhet. För den föreslagna summans bevil-
jande talade hr Lisäström, som ansåg, att staten
1 fråga om en sådan tillverkning som. denna ej
borde uteslutande bero af den enskilda företag-
samheten. I samma syfte yttrade sig hr Björok
och statsrådet Thulstrup, den förre anförande, att
de enskilda fabrikerna kunde få anspråk på att bli
sysselsatta antingen staten behöfde deras fabrika-
ter eller ej, och- den sednare att man i England,
der dylika artikiaar först tillverkats af enskilda,
redan öfvergifvit denna princip. Grefve Posse yr-
kade att endast 100,000 rdr måtte anslås. För
175,000 rdr talade hrr v. Troil, de Marå, Carl Ifvars-
son, MurEn m. fl.
Behandlingen af utskottets förslag rörande fäst-
ningarne börjades sedermera. Resultatet af de
långa öfverläggningarne blef att utskottets förslag
både i afseende på Carlsborg och Waxholm efter
voteringar, i det förra med 108 röster mot 43 och
i det sednare med 94 mot 43, afslogs.
Sammanträdena i går afton.
Första kammaren.
I detta sammanträde fortsattes och afsluta-
des föredragningen af statsutskottets utlåtande
N:o 36 angående regleringen af sjette hufvud-
titeln; och bifölls, hvad utskottet i punkterna
51—55 hemställt, med det undantag, att det
med anledning af K. M:ts proposition föror-
dade anslag af 25,000 rdr till byggnader för
förvarande och vård af krigsgevär, på yrkande
af grefve Henning Hamilton, hr Nissen, och frih.
4: C. Raab afslogs, emot den af grefve Beck-
Friis uttalade önskan om bifall. Till sist be-
slöt kammaren, på hemställan af hr Ekenman,
alt statsutskottet skulle förständigas att genast
och utan att vänta tills skrifve!se angående
kammarens beslut i fråga om hela denna hufvud-
titel kunde afgå; uppsätta och till kammaren
inkomma med förslag till skrifvelse, meddelande
dess beslut i gevärsfrågan.
Derpå. förekom statsutskottets utlåtande an-
gående femte hufvudtitein, i afseende hvarpå de
af utskottet framställda förslag biföllos med
följande förändringar. På yrkande af grefve
v. Platen beslöt kammaren med 61 röster emot
21; hvilka omfattade utskottets af grefve Ugglas
förordade förslag, att från ållmänna indrag-
pivgsstaten; af utskottet föreslagen till 26,000
rdr, skulle öfverflystas ett belopp af 1,000 rdr
till aflönivgsstaterna vid sjöförsvarets stationer
hvilka stater till följd deraf bestämdes till 32,000
rdr. I afseende å anvisande af medel atill an-
skäffånde af 12 stycken gjutna jerakanoner
öfverenskoms, på hemställan af grefve Henning
Hamilton, hrr v. Möller och Schartau, att or-