ren var för tillfället borta och Frank tog såle-
des emot den besökande:
Bland annat bad denne att få se ritningar
på smakfulla lusthus, emedan han ämnade låta
uppföra ett sådant i sin trädgård:
— Vi ha inga sådana ritningar; genmälde
Frank;
— Det var ledsamt; svarade herr Belleville.
Jag skulle helst se att jag slapp härför enkom
anlita en arcehitekt. Hvad är detta? tillade han;
i det hans ögon föllo på den portfölj i hvilken
Frank hade sina egna teckningar förvarade.
Kanske det deri finnes någon ritning som duger?
— O, nej, min herre! utropade den unge
mannen. Det är blott några små utkast af
min egen hand. Jag är säker om att ni icke
kan gilla något af dem:
— Hvarföre icke? sade herr Belleville, som
emellertid öppnat portföljen: Den här tycker
jag mycket om; och väl är den utförd. Skicka
gå fort som möjligt några af era arbetare till
mig; så att jag kan få byggnaden färdig med
det aldra första.
Medan han talade; fortfor han att bläddra i
portföljen, och ibland fästade han med synbart
intresse sin blick på ritningar som han måste
ha tyckt vara ännu bättre utförda än de öfriga:
— År det verkligen sannt att ni gjort alla
dessa ypperliga utkast? frågade han efter en
stund.
— Ja, min herre; svarade Frank msd en viss
blygsamhet Jag öfvar mig för att måhända
framdeles bli skicklig i denna konst:
— Ni har redan hunnit mycket långt; ytt-
rade herr Belleville; Jag kan bedöma sådana
här saker; och jag får uppriktigt säga er att