HEDet hittade barnet. I lördags höll rådhusrättens 6:te afdelning ransakning med häktade torparedottren Christina Lovisa Johannesdotter, anklagad för att hafva utlagt sitt nyfödda gossebarn, Carl Gustaf, å isen utanför Kungsholmslandet, i afsigt att låta det omkomma. För att höras i målet voro inkallade och tillstädes: makarne Hultman, desamma som så godhjertadt i sitt hem emottagit Johannesdotter och hos hvilka hon blifvit förlöst; barnmorskan Åkerbladh, hvilken den 20 januari förlöste J. och sedan burit barnet till dopet samt vaktmästaren Öberg och enkan Ypsell, hvilka sistnämnde hittat barnet å isen. Af förhöret framgick att Johannesdotter är född å torpet Qvarnkullen, lydande under Rydingsholm i Jönköpings län, att hon tjenat på flera ställen i hemorten, och att, då hon förmärkt sig vara på väg att blifva moder, börjat fundera på att begifva sig till Stockholm. Under den tid som förgick innan resan blef af, hade hon gått och grubblat på hvad hon skulle göra med barnet; tredjedag jul hade hon kommit till den bestämda öfvertygelsen, att enda sättet att undgå den skam och nesa, som drabbar en ogift qvinna, när hon har barn, var att göra af med Barnet. Johannesdotter erkände fortfarande under gråt allt hvad emot henne i vittnesmålen förekommit; äfven det af vaktmästaren Öberg uppgifna catt han och enkan Ypsell, som medföljt för att lysa honom och taga reda på shvem det var som skreke (klockan var nemligen nära 6 på qvällen och det var snöyra)efunnit barnet liggande framstupa, med det bara hufvudet nedtryckt i snön bakom ett par stolpar.. (J. hade emellertid då hon aflägsnat sig från makarne H. haft tvenne schalar lindade om barnets kropp samt dessutom en mössa på dess hufvud). Sedan J. nedlagt barnet på ofvannämnda sätt hade hon, som hon sjelf berättade, gått och satt sig ett stycke derifrån, men efter en stunds förlopp begifvit sig till sin i Återvändsgränd på söder boende broder, hos hvilken hon legat om natten. Påföljande morgon hade hon begifvit sig på väg till emorten. . På fråga af domaren: kunde du ha någon ro sedan du aflägsnat dig från ditt på isen af dig utlagda barn, svarade J. endast sjag sof inte den natten. Allmånna åklagaren yrkade ansvar å Johannesdotter derför att hon utsatt sitt barn i afsigt att låta det omkomma. Dom i målet blir ofördröjliligen afkunnad. Landserten, Arsenikförgiftning. En pigaiKimstads socken i Östergötland vid namn Anna Stina Andersdotter afled hastigt förliden höst straxt innan hon skulle gifta sig med en bondson i samma socken. Då igans husbonde, hemmansegaren Sven Jönsson i Fröjerum, anmälde för presterskapet i församlinn att pigan aflidit i kolera, förordnades att den öda kroppen skulle skyndsamt begrafvas, och detta egde också rum på qvällen dagen före det utsatta bröllopet. Emellertid kommo rykten snart i. omlopp att pigan skulle dött genom förgiftning, och för att erhålla visshet härom, blef liket uppgräfdt och obduceradt, hvarvid magen uttogs och skickades till Stockholm för att undersökas. Enligt Norrk. tidningar befanns det då att pigan verkligen dött genom arsenikförgiftning, och ransakning Hölls med anledning häraf inför Risinge häradsrätt vid Finspong den 5 dennes, dervid så besvärande omständigheter förekommo mot pigans husbonde Sven Jönsson, att han förklarades skyldig träda i häkte. Ransakningen uppsköts till den 26 dennes. Onaturlig moder. Till cellfängelset i Upsala införpassades af stadsfiskalen den 6 dennes en der i staden utan laga sysselsättning och stadigvarande bostad sig uppehållande ogift qvinsperson vid namn Augusta Almgren, 19 år gammal och dotter till en skomakare under Risberga i Husby Långhundra socken af Stockholms län. Nämnda Augusta Almgren har nemligen vid med henne, på förekommen anledning, anstäldt polisförhör erkänt, att hon efter att i början af december månad sistl. år hemma hos föräldrarna hafva framfödt ett flickebarn, i dopet kalladt Amanda Augusta, vid aflägsnandet från hemmet, omkring 14 dagar derefter, medtagit barnet, som då var vid lif, och på vägen till Upsala vid en lada i närheten af Marma gästgifvaregård nedlagt och öfverhöljt detsamma med halm utan att vidare vårda sig om barnet, som hon trodde vara dödt, då hon lemnade det. En djerf tjuf. Från Uddevalla skrifves: En 19 års yngling från ett hemman i Hede socken besökte en söndag i förra månaden Krokstads kyrka, ur hvilken han dock aflägsnade sig sedan presten kommit på predikstolen och begaf sig till den plats, der de kyrkobesökandes hästar stodo. Bland dessa utväljer han en af de vackraste, spänner honom för en skrinda och beger sig i väg allt hvad tygen hålla. Efter gudstjenstens slut upptäcktes naturligtvis stölden, och efter några dagars förlopp fick hästens egare spaning på att tjufven tagit vägen till Svarteborgs socken, der han på ett ställe sålt bjellrorna för 50 öre, på ett annat hästtäcket och slutligen skrindan, denna för 10 rår, samt sedan barbacka fortsatt sin äfventyrliga färd, utbjudande hästen. Han lyckades dock icke blifva af med honom på andra vilkor än genom byte med en sämre och mellangift. Då han emellertid visade sig ha mycket brådtom och flera gånger påminde om bekommande af mellangiften, började köparen ana oråd och hann knappt uttala sin misstanke att hästen kunde vara stulen, förrän tjufven med största skyndsamhet tog till benen, lemnande hästen i sticket. Egaren har återfått allt det stulna, men tjufven har man ännu icke lyckats gripa. Riksdagen. —