— Utrikes-Nyheter.
FRANKRIKE. Det ser verkligen ut såsom om der
åsigt, som mången från början hyst om kejsarens poli
tiska reformer — att de blott och bart voro ett spegel
fäkteri — skulle visa sig vara den rätta. Utvidg
ningen af senatens makt, hvaraf gjorts så mycke
väsen, och genom hvilken, enligt några sangvini
ska naturers förmenande, denna upphöjda korpo
ration skulle erhälla samma myndighet som pärs
kammaren i fordna, lyckligare dagar — denna ut
vidgning af dess makt har nu officielt kungjorts
och den är, tyvärr, ingenting annat än makt at
till lagstiftande församlingen till förnyad hand
läggning återremittera sådana propositioner, son
den anser vara i bebof af en förnyad handlägg
ning. Men då det nu är regeringen, och endas
regeringen, som framlägger propositioner i lagstif
tande församlingen, kunna vi lätt tänka oss huru
vida det har någon sannolikhet för sig att sena
ten, hvars alla medlemmar äro tillsatte af kejsa
ren och hafva honom att tacka för 22,000 rdr on
året, skall komma att upptäcka någon bristfällig
het hos någon proposition, vid hvilken kejsarer
och hans rådgifvare fästa någon större vigt
Och äfven i ett annat hänseende har franska fol
ketg förväntan blifvit gåckad. På grund af de
löften, som afgifvits, hade man tagit för gifvet at
de olika ministrarne skulle tillåtas att uppträd:
inför de båda kamrarne för att försvara sina re
spektive departementers åtgöranden och att tala
sitt eget namn. Detta skulle hafva utgjort börjar
till eo parlamentarisk regering. Men kejsaren ha
förkunnat, att tvenne ministrar — Baroche, ju