— Utrikes-Nyheter. FRANKRIKE. Det ser verkligen ut såsom om der åsigt, som mången från början hyst om kejsarens poli tiska reformer — att de blott och bart voro ett spegel fäkteri — skulle visa sig vara den rätta. Utvidg ningen af senatens makt, hvaraf gjorts så mycke väsen, och genom hvilken, enligt några sangvini ska naturers förmenande, denna upphöjda korpo ration skulle erhälla samma myndighet som pärs kammaren i fordna, lyckligare dagar — denna ut vidgning af dess makt har nu officielt kungjorts och den är, tyvärr, ingenting annat än makt at till lagstiftande församlingen till förnyad hand läggning återremittera sådana propositioner, son den anser vara i bebof af en förnyad handlägg ning. Men då det nu är regeringen, och endas regeringen, som framlägger propositioner i lagstif tande församlingen, kunna vi lätt tänka oss huru vida det har någon sannolikhet för sig att sena ten, hvars alla medlemmar äro tillsatte af kejsa ren och hafva honom att tacka för 22,000 rdr on året, skall komma att upptäcka någon bristfällig het hos någon proposition, vid hvilken kejsarer och hans rådgifvare fästa någon större vigt Och äfven i ett annat hänseende har franska fol ketg förväntan blifvit gåckad. På grund af de löften, som afgifvits, hade man tagit för gifvet at de olika ministrarne skulle tillåtas att uppträd: inför de båda kamrarne för att försvara sina re spektive departementers åtgöranden och att tala sitt eget namn. Detta skulle hafva utgjort börjar till eo parlamentarisk regering. Men kejsaren ha förkunnat, att tvenne ministrar — Baroche, ju